Julkalendern 2014 - avsnitt 24!

Lina vaknar tidigt nästa morgon, äter en snabb frukost och skickar ett sms till Mia och Lukas. Svaren kommer nästan direkt.

"Jag är på" kom det från Lukas
"Självklart" var svaret från Mia.

Lina går ner till garaget och hämtar sågen för att sedan gå till Mia där även Lukas står och väntade. När de närmar sig möts det av ett öronbedövande brak. De står en bit från idrottsplatsen och ser hur granen faller till marken. De hinner se att ljusen på granen var bortplockade innan det brakade ner i marken. Inget annat ljus än de från gatlyktorna lyser upp.

- Va! brister Lina ut. Har någon hunnit före?
- Det verkar så, svarar Lukas. Jag som ville vara med och skapa rubriker i Vimsträsk.
- Kan det vara så att det är, mer hinner inte Mia säga innan hon avbryts av Lina och Lukas.
- Bengt-Göran!
- Vi måste gå dit och titta, säger Lina.

'De springer dit den sista biten för att ta reda på vad som stod på. När de kommer in på området skymtar de en ensam man med en såg. 

- Det är Bengt-Göran! ropar Lina.

Bengt-Göran vänder sig häpet om. Han hade en förhoppning om att ingen skulle upptäcka honom och se vad han skulle göra med granen.

- Jaså, där är ni, säger han. Med en såg också. Ni hade alltså tänkt fälla granen utan min tillåtelse?
- Ja det hade vi faktiskt, svarar Mia.
- Ja när vi inte fått något besked av dig, så tänkte vi göra det vi och hela Vimsträsk ville alldeles själv, säger Lina.
- Ok, jag måste säga att ni är modiga och påhittiga, säger Bengt-Göran. Jag hoppas ni kan ta min ursäkt. Av er stridighet så insåg jag mitt fel att placera en gran här, och bryta alla traditioner som Vimsträsk haft i åratal. Även jag ville ta tag i detta själv och flytta den och överraska hela kommunen. 

- Hade du tänkt bära den själv eller? frågar Lukas.
- Hehe, nä självklart inte. Det kommer en kran alldeles strax som flyttar den, men jag ville såga ner den själv, svarar Bengt-Göran.
- Och vart flyttas den? För vi antar att den inte åker bort helt, undrar Lina.
- Nä, jag tänkte flytta den bredvid Vimsträsks Livs, där det stått en gran tidigare år, svarar Bengt-Göran. Den här är visserligen lite större, men jag har kollat att den passar in.
- Mahoud, vet han om det? frågar Mia.
- Ja han var naturligtvis den första jag frågade, säger Bengt-Göran. Han lovade att hålla det hemligt och det verkar han lyckats med.
- Ja verkligen. Vi godtar förresten även ursäkten, säger Lina och tittar på Mia och Lukas som nickar.

Lyftkranen kommer inom kort och Lina, Mia och Lukas hjälper Bengt-Göran. De placerar den bredvid Vimsträsks Livs som Bengt-Göran sa. Nu lovade även Lina, Mia och Lukas att inte säga något. Det var något som Vimsträskborna skulle få upptäcka själv. De tog inte lång stund för ryktet att sprida sig, men alla trodde det var Lina, Mia och Lukas som stod för flytten. Bengt-Göran sa inget om det heller, men var med på att hålla ett nytt tal dan före julafton.

Dan före dopparedan kom. Många hade samlats framför granen där den stod på sin nya plats och lyste upp en del av Vimsträsk. Denna gången var alla nyfikna att höra på vad Bengt-Göran hade att säga.

- Jag ber hela Vimsträsk så hemskt mycket om ursäkt, började han. Jag insåg mitt misstag och beslöt mig för att flytta på granen. Det tack vare Lina, Mia och Lukas som drivit detta under hela december fram till nu. Jag vet att alla varit med på tåget av deras engagemang. Jag vet att ni gett dom berömmelse och applåderat dem ett flertal gånger. Det hindrar oss inte från att göra det igen.

En enorm applåd med rop som hörs lång väg ekar genom hela Vimsträsk.

- I morgon är det julafton, fortsätter Bengt-Göran när applåden tystnat. Skulle vi inte kunna fira här tillsammans en liten stund innan var och en går hem till sig. 

- Julbönen då? avbryter pastor Kurt-Allan.
- Jag tänkte komma till det, säger Bengt-Göran och fortsätter igen. Julbönen har vi som vanligt i kyrkan. Därefter kan vi väl alla gå hit och fortsätta en stund. Det blir lekar och lotterier och mer därtill.

- Det låter som en väldigt bra idé, säger Linas pappa Sten som inte alls är lika arg och sur längre.
- Vi står för fikat, säger Aina som är av dem som tagit sig dit.
- Det är underbart, säger Bengt-Göran. Då ber jag än en gång om ursäkt och frågar alla om detta är något vi kan göra tillsammans?
- JAA! ropar alla som tagit sig dit.

Så var granen flyttad och julafton kom. Det var nästan som det brukar vara med ett undantag. En trevlig tillställning efter julbönen. Hela Vimsträsk var på gott humör, pratade med varandra fikade och köpte lotter. En del passade även på att åka skridskor igen. Mycket fokus låg fortfarande på Lina, Mia och Lukas. Nästan alla ville pratade med dem. De fick inte bara berömmelse för vad de hade gjort. Lina vann även på lotteriet, en vinst hon skulle dela med sig av till Mia och Lukas.

Vad det var? Ja det är en annan historia.