Bilden på Bengt-Göran hade kommit upp. Mahoud hade gjort en utomordentlig löpsedel som prydde fönstret på Vimsträsks Livs.
”TVÅ
GRANAR BREDVID VARANDRA, DEN ENA SURARE ÄN DEN ANDRA”
Underrubriken löd: ”Och båda ska bort”
Mahoud hade gett Lina en löpsedel som
hon skulle ta med sig till Bengt-Göran när hon skulle gå dit med Mia och Lukas.
Med listan och löpsedeln i handen gick de till kommunhuset där de blev visade 4
trappor upp där Bengt-Göran Gran hade sitt kontor. De knackade snällt på dörren
och blev insläppta.
-
Jaså,
så ni vågar er hit, säger Bengt-Göran. Vad kan jag göra för? frågar han snällt
även fast han har en aning om vad det gäller.
-
Ja,
varför skulle vi inte våga komma hit, säger Lina. Vi har med oss tre saker till
dig.
-
Men
oj vad trevligt, säger Bengt-Göran och låter överdrivet snäll. Vad kan det
vara?
-
Dagens
löpsedel, säger Mia och sträcker fram den.
-
En
namnlista på skriven av samtliga i kommunen, säger Lina och ger Bengt-Göran
listan.
-
Det
har jag svårt att tänka mig, säger Bengt-Göran samtidigt som han tar emot den.
Jag är säker på att det finns en som inte har skrivit på.
-
Då
tror du fel, säger Lukas. Det är nämligen den sista saken vi har att komma med.
Knut Bergström har en speciell hälsning till dig. ”Be den skitstöveln att
genast plocka bort granen från idrottsplatsen” Hans underskrift är också den
sista du ser om du bläddrar igenom listan.
Samtidigt som Lukas sa hälsningen kom
han på att han tog till ordentligt. Ordet skitstövel hade inte Bergström använt
i det sammanhanget, men han hade trots allt sagt det. Det kändes ändå bra att
säga det och Bergström skulle nog inte ha något emot det. Bengt-Göran kollar
snabbt igenom listan och kommer till det sista namnet där han kan tyda att det
står Knut Bergström.
-
Det
var som attan, får Bengt-Göran fram förvånat och kollar sedan på löpsedeln.
Han vill inte le, men kan inte låta bli
när han ser bilden och texten till.
-
Jag
måste säga att det här var riktigt fyndigt, säger Bengt-Göran efter att försökt
dölja leendet. Vem har tagit bilden? frågar han sen.
-
Det
har ingen som helst betydelse, säger Lina.
-
Men
om jag skulle vilja ge den personen beröm då, säger Bengt-Göran.
-
Då
får du lista ut det själv, svarar Mia.
-
Nu
kommer jag inte att flytta på mig, säger Bengt-Göran. Jag sitter kvar på min
post vare sig ni eller resten av kommunen vill det eller inte.
-
Den
andra granen då? skrattar Lukas.
-
Haha!
skrattar Bengt-Göran. Nu är jag fortfarande för en gemensam samling och julbön.
Ni får inget svar nu, men jag tar emot detta och nu är det dags för er att gå.
Jag har ett jobb att sköta.
Lina, Mia och Lukas tar de fyra
trapporna ner och är ändå rätt säkra på att han kommer att plocka bort granen.
-
Vad
tror ni? frågar Lina när de kommit ut igen.
-
Jag
tror den försvinner, svarar Lukas. Såg ni inte hur förvånad han blev när han
såg Bergströms namn.
-
Hehe,
ja skrattar Mia. Det trodde han inte, men nu vet jag inte om et betyder så
mycket.
-
Nä
det är klart, säger Lina. Men nog fick han sig något att grubbla över.
Bengt-Göran sitter och tittar igenom
namnlistan igen. Han var riktigt imponerad över att de fått med Knut Bergström
på detta. Den person som alla barn är livrädda för och att han dessutom skickat
en sådan hälsning som han gjort. Han hade ett svårt val framför sig. Nu ville
alla ha ett besked och det är inte många dagar kvar till julafton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar