Julkalendern 2014 - avsnitt 17!

Lina berättade att de hade mött Bengt-Göran tidigare och att han troligtvis upptäckt något. Lögnen som Mia tog till var de inte säkra att han trodde på och att han skulle hålla koll på dem. Nu var det inget de kunde göra åt saken, även om de pratade om att hitta något som skulle bevisa på att det var han som varit här inne. Bengt-Göran hade inte tappat något, så det fanns inga spår. De skulle kunna ta fingeravtryck från låset på toaletten genom att sätta en tejpbit på låset och sedan klistra fast den på ett vitt papper. Det var något som de trodde kunde fungera, men det skulle ta alldeles för lång tid för att komma fram till ett resultat som bevisade att det var Bengt-Göran. De beslöt sig för att lämna allt bakom sig och fortsätta med morgondagens händelse. Allting var trots allt kvar och Bengt-Göran hade inte heller något att komma med.

När ytterligare en skoldag tagit slut och ännu en skoldag som såg lite annorlunda ut. Några direkta skolämnen hade det inte varit tal om. Lite övning på luciasånger och allt övrigt på hur det skulle gå till på morgondagens lucia var det enda som skett.

-        Tror ni detta kommer att fungera nu då? frågar Maria

-        Absolut! svarar Lina. Jag är helt säker. Jag tror de flesta har fått informationen och pappa och hans kompis Bosse kommer att vara vid elskåpet.

-        Det kan inte gå fel, säger Lukas.

-        Ja vi får hoppas det, säger Maria och verkar lite orolig.

-        Är du nervös Maria? frågar Mia. Det låter så på dig.

-        Ja jag ska ju vara lucia, säger Maria och skrattar lite.

Bengt-Göran hade inte fått sin löpsedel än och var fortfarande sur för det. En liten notis i tidningen var det ändå som hade stått och artikeln om Vimsträsk lucia hade fått det genomslag som Lina, Mia och Lukas ville. Bengt-Göran ville ändå tro att budskapet om att luciafirandet skulle ske på idrottsplatsen hade gått fram.

Luciamorgonen kom och till Bengt-Görans glädje var idrottsplatsen välfylld. Han stod längst ner på läktaren och tittade mot granen, sedan upp mot läktaren. Nu var det bara vänta in luciatåget med stämningsfull sång, att det skulle vara en tidigare Miss World var inget han brydde sig om. Han hade ju fått det som han ville ändå, så vem som var lucia var av mindre betydelse. Klockan slog åtta och Vimsträsk blev kolsvart. Luciasången hade börjat ljuda en bit bort. Bengt-Göran tittade lite oroligt runt omkring, men kunde se att allt var i sin ordning förutom att det var totalt mörker. Det var säkert en tanke som barnen hade för att skoja till det tänkte han. Luciasången hördes allt närmare.

”Då i vårt mörka hus. Stiger med tända ljus. Sankta lucia, sankta lucia”.

Alla på läktaren ställer sig upp. Bengt-Göran gjorde likadant och ser det som en fin gest när luciatåget ska komma in på idrottsplatsen. Då börjar alla åskådarna på läktaren röra på sig och gå ut. Luciatåget med Maria längst fram har svängt av och börjat gå mot kyrkan. När hon hunnit en bit stannar hon upp för att vänta in alla från idrottsplatsen. Luciasången sjunger de på fortfarande.

”Se på vår tröskel står. Vitklädd med ljus i hår. Sankta lucia, sankta lucia”.

När de första kommit ifatt fortsätter de att gå mot kyrkan och tillslut har hela skaran anslutit sig och bildat vad de tror Sveriges längsta luciatåg. Inne i kyrkan sätter sig alla ner i kyrkbänkarna, medan luciatåget fortsätter och ställer sig längst fram vid altaret och framför de klassiska sångerna som hör till.

Bosse tänder upp Vimsträsk igen och kvar på idrottsplatsen står Bengt-Göran och tittar förvånat på sin tända 4 meter höga gran.