- Vi får väl gå ner med dom, och bara lämna dom där, säger Amanda. Jag tror inte vi kan göra så mycket mer. Sedan får vi se vad som händer.
- Då får ni också skriva ihop en, säger Annika.
- Ja vi ska, men du kan väl gå ner med din så länge, säger Amanda.
- Jag går inte ner utan er, svarar Annika snabbt.
- Va! Är du skraj? Det är väl inget att vara rädd för, säger Milla och småskrattar lite.
- Klart jag inte är rädd, svarar Annika. Men jag vill att ni ska följa med bara. Det är bara för att jag tycker om er så mycket och detta ska vi uppleva tillsammans.
De går så alla tre, och tar med sig cd-spelaren. Det gör det bara för att Eva och Ida inte ska misstänka något. Något som de gör ändå. Milla, Amanda och Annika hinner inte gå många meter förrän Eva frågar.
- Vad ska ni göra? Källaren är ingen lekplats.
- Nä, vi vet mamma, säger Amanda. Vi ska bara gå ner med cd-spelaren igen.
- Och det måste alla tre göra? undrar Eva
- Ja just nu måste vi göra det, svarar Annika och så går det vidare.
Amanda bär cd-spelaren i högerhanden, och Annika har gömt sin önskelista under tröjan så att hon kan ha båda händerna fria, allt för att inte bli upptäckt med något. Milla har skrivit en lapp med något helt annat som hon vill fråga Bisse. Om han nu kommer tillbaka. På Millas lapp står det:
” Hej Bisse, om du skulle se detta så vill jag fråga dig om min lillebror Julius. Jag undrar bara om du vet hur den här julen kommer att bli. Födelsedag eller julfirande, och hur blir det med paket.?”
När de kommit ner så ställer de cd-spelaren på exakt samma plats som de tog den ifrån och som den stått sedan Bisse dansade till musik förra året. Millas fundering och Annikas önskelista vill de gömma med tanke på att mamma Eva går ner hit ibland. Men vet samtidigt inte om de kan gömma den. I alla fall inte så väl. De måste vara synlig litegrann tror de alla tre. Så de lägger dem under cd-spelaren. Om nu Bisse skulle komma hit så antar de att han tittar där, för han verkar ju gilla musik. Cd-spelaren är något som han kommer att använda fler gånger. Efter det så går de därifrån och nu är det bara att vänta och se om någonting händer.
- Nu kan vi nog inte göra så mycket mer, säger Milla när de kommit upp.
- Nä, antagligen inte, säger Amanda.
- Jo ni ska gå dit med era önskelistor också, säger Annika
- Det var mycket tjat om våra önskelistor, skrattar Amanda.
- Ja men ni ska väl lämna en ni också, undrar Annika
- Det är klart vi ska, säger Milla, även om jag är mest intresserad av ett svar om han vet något om födelsedagsjular. Det är det svaret jag vill ha. Alla andra önskningar är inte lika viktiga.
Millas mamma Ida ropar en liten stund efter att tjejerna kommit upp.
- Vad bra att ni är färdiga, eller är ni det? Jag tänkte att vi skulle börja röra oss hemåt. Tack för allt Eva.
- Tack själv, säger Eva. Det är alltid lika kul när ni kommer.
Milla klär Julius. Hon gillar att ta lite ansvar. Sedan klär hon sig själv efter att ha lämnat över honom till Ida som är klar. Ida tackar ännu en gång och så går de ut.
- Jag har koll! ropar Amanda.
- Bra det! ropar Milla tillbaka samtidigt som det hörs ett dån igen, men denna gång från källaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar