Oj vad jag har njutit. Jag har nu väntat i 17 år (tror jag, något sådant) på detta tillfälle. Idag blev det rätt tillfälle. En uteplats/altan. Ja det har jag aldrig haft i någon av mina tidgare lyor. Så det började med kaffe, sen tog jag en god bok, som smakade mumma. Jag kunde inte sluta läsa. Där satt jag på altan och tiden den bara gick. Jag ska inte tala om hur länge jag satt där med risk på att ni blir alldeles förskräckta.
Det går dock ganska fort och det börjar svalna av, men då satte jag på mig en fleecejacka och fortsatte läsa. Då fick det vara hur mycket sport på tv det ville. Denna dag struntade jag i det.
Där satt jag på min köksstol som jag tagit ut och lagt ett sittunderlag på med texten "Knark är bajs". Jag tänkte inte alls på att jag fick träsmak, utan bara njöt av stunden. Det lär dock komma bakslag antar jag, men några trädgårdsmöbler ska nog snart komma att infinna sig.
Oj vad härligt!
Minus har också suttit där ute med mig. Han har dessutom fått sällskap av en angorakatt eller om det är norsk skogskatt. Minus säger som vanligt ingenting, medan den andra katten fräste och morra lite. Och det är klart, han eller hon var väl först här. Nu bråkade dom inte, och Minus gick in en del och låg i dörröppningen och tittade. Så kanske kan dom bli vänner. Jag hopas på det, något som jag ska försöka med i alla fall. Det vore väl roligt för Minus om han kunde få en vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar