Varje dag en livsfara !!

Nu kanske det låter som om jag svävar mellan liv och död varje dag. Det kanske inte riktigt är så, men jag har nämnt vägen till jobbet tidigare. Ganska smal och 70-sträcka (något som väldigt få håller, speciellt lastbilar).
När jag cyklade i morse så hade jag lite lätt medvind, ja faktiskt, otroligt nog. När jag så mötte en lastbil så kändes det som jag svävade någon sekund. Jag trodde för ett ögonblick att jag skulle flyga ner i diket och ligga där med en demolerad cykel över krossade ben.
Jag kan inte förstå vad lastbilschauffören tänkte.

(Lastbilen på bilden har inget med händelsen att göra)

Jag mötte alltså en lastbil som håller närmare 100 km/h än 70 km/h. Vägen är som sagt ganska smal, lastbilen kommer mot mig och oroväckande nära. Den håller alltså närmare mitten, ja nästan över på min sida. Jag försöker hålla så nära dikeskanten som möjligt för att inte riskera nuddas av lastbilen. Jag kan inte hålla allra längst ut, för där är det grus och då skulle jag säkerligen sladda och ligga ner i diket. Något som jag var nära att göra ändå, när lastbilen kommer i full fart och vinddraget lyfter med mig kändes det som. Jag följde med lastbilen bakåt, jag kom ingenstans och gjorde allt för att jag inte skulle ligga i diket med en demolerad cykel och krossade ben.

Varje dag en livsfara, men än så länge lever liket (förlåt, leker livet).