Det hände i Märsta!

Det var inget jag trodde när året började. Att en av dom bättre konserterna skulle ske 200 m från mig.
Jo då, Treat håller än, ja faktiskt rent av bättre. Robban Ernlund sjunger otroligt bra fortfarande.

Tungt av både gammalt och nytt från deras 30 år. Precis som det ska vara.

Ska sägas att det band som var före Treat var bra dom med. Jag hörde nämligen Denied också. Så två band blev det denna kväll som klarade sig utan regn. Ja tänk att det skurarna drog iväg och det blev uppehåll, om än lite mulet, men vad gör väl det.

Inte roligt!

Just nu är det en fruktansvärd tur att dygnet har 23 timmar och 58 minuter. Nu som det är festival här och allt. Att Treat går på sist är självklart och än så länge är det ett bra tag dit. Det är bara hoppas att det klarnar på himlen, för i detta nu vräker det nämligen ner. Det blir alltså inte några andra band att se. Nu är det förstås bara Treat som jag vill se. De andra banden känner jag inte till, ja för utom Panetoz, men utan dom klarar jag mig. Sen några lokala band. Inte sagt att dom är dåliga för det, men det är inte hela världen om jag skulle missa dom. 

Men till 21.00 ska det väl vara bättre får man hoppas, jag i alla fall. Det blir att ta det lugnt med lite fotboll som jag skrev igår. Börjar snart, sen då. Jo tiden den går säkert då också. Antagligen lite FIFA-spel, lite ishockey och kanske en film. 

Inför morgondagen!

I morgon går dom på i Märsta. Vilken grej! Jag laddar upp redan nu.

Så i morgon blir det först Eldemans kryss (förhoppningsvis utan Taube, BAO och Abba, vilket är för mycket begärt). Sen blir det fotboll med Leeds United vs Queens Park Rangers. Slutligen då Treat. 

Då kommer kvällen i lite bilder och en kort recension!

Ikväll var det Agnes som stod på scenen i fall ni inte visste det eller googlat reda på det. Vilken kväll dessutom. Jag har alltid tyckt Agnes varit helt ok, och den nyaste skivan måste jag säga är riktigt bra. Det var kvällens konsert också. Hon blir bara proffsigare och proffsigare. Vilket kanske inte är så konstigt. Ju mer man håller på desto större vana får man väl. Hon var inte dålig första gången jag såg henne. Men nu var det något helt annat jämfört med den.

Som alltid (oftast i alla fall) blir det mycket tyngre live. Hon hade dessutom gjort en lite upptempo version på en av mina favoritlåtar "One Last Time" Riktigt bra måste jag säga, även om jag kanske gillar orginalet bättre.

Det var i alla fall ännu en lyckad kväll på Grönan och jag ångar inte en sekund att jag for dit. För som jag sa tidigare så har det varit en helt fantastisk konsertsommar där. Även om jag missade den största höjdpunkten, men det var jag ju inte ensam om.

Men eloge till Agnes konsert och som person. Vilken go och trevlig tjej. Ja, ok då! Jag bjuder väl på en bild till.

Tack till Agnes och den för mig helt okända person som ställde upp och tog bilden.

Försöker skynda mig!

Gör allt för att hinna med en uppdatering från kvällens Gröna Lund. Ska börja redigera lite bilder nu. Kommer det inte nu, så kommer det sen. Eller som man brukar säga, förr eller senare. 

Ni som inte vet vad som hände där ikväll och är nyfikna får väl söka upp det innan. Vilket otroligt Grönan år det har varit, och än är det inte slut.

Popnallen!

Eller är det Rockbjörnen det heter?

Konstigt med tanke på att en enda kategori handlar om rock.

Sen var vi där igen. Finns det bara en manlig artist i Sverige. Att Zara Larsson tog hem prisen genombrott och kvinnlig artist har jag inget emot. Snarare tvärtom.

Men årets låt, årets konsert och manliga artist fick våran goa nallebjörn Håkan Hellström. Det har jag något emot. Varför? Hur är det möjligt? Han måste väl ha en hel villa full med Rockbjörnar snart. Det är tur att han inte kan ta hem alla, men det är väl bara en tidsfråga innan han får utländska låt, årets rock/hevay metal, årets livegrupp och kvinnliga artist också, samt genombrott än en gång. 

Så grattis Håkan! Du är fantastisk! Vilken tur vi har dig!

Hur många människor bor det i Stockholm?

En dryg miljon.

Haha, förlåt. Jag kunde inte låta bli att sno den på en gång. Hörde den just på TV, och det gjorde säkert fler med mig.

Så något helt annat efter ett litet fniss.

Jag har tagit dagen som den kommit, och som den kom. Vädret fortsätter att vara med oss. Så än så länge har jag ett underbart jobb om man bortser från de undantag som finns i allt.

Samarbete är så fantastiskt!

Speciellt när alla är så snälla och hjälper till.

Jag har bestämt mig!

I alla fall till en liten del. Halvvägs kan vi säga.

Men nu tar jag annat först. Lite om dagen som varit varm och lång. I fall jag ska vara väldigt kortfattad, och det räcker väl egentligen så. Men ok, lite mer. Varm för att den varit just varm. Lång för att vi hade kvällsmöte. Det var lite mer men ändå rätt kortfattad, och det räcker väl egentligen så.

För vad hade jag då bestämt mig?

Jo rätt säker är jag. Han ska få heta Hjalle. Egentligen Hjalmar, men kallas för Hjalle. Då återstår bara sista delen innan det kommer upp någon film. Men det ska nog inte dröja allt för länge. Sista delen är vilken karaktär/personlighet han ska ha och till viss mån ålder, men i det fallet blir det nog 6-7 år. För när jag kommer på det så är det lättare att hitta på något bra manus också. Då blir det inte att spela in film för att bara spela in en film, om ni förstår vad jag menar. När jag kommit på alla delar och skrivit några manus ska jag även ge det ett nytt försök på jobbet, men för en annan årsgrupp och bara hoppas dom är med på noterna. 

Så går den igen!

Visst kan det vara tjatigt när TV3 och TV6 sänder samma filmer om och om igen. De varvas på de olika kanalerna. Det finns dock undantag med filmer de får sända hur många gånger som helst. Jag vet inte hur många gånger jag har sett den och jag skrattar lika mycket varje gång.
Det är nog helt enkelt världens bästa film. I sin genre i alla fall, kanske överhuvudtaget. 

Självklart är det Notting Hill jag pratar om, och ikväll går den på TV3 igen. Den är helt enkelt fantastisk. 

Don't forget. I'm also just a girl, standing in a front of a boy, and asking him to love her.

Snyft

Olidligt!

Och då vill jag inte tänka på hur det har varit tidigare i sommar. Nu slog det värmerekord på uteplatsen igen, och då är det bara av dom dagar jag har sett. Just nu är det +43. Ja det är så varmt att det inte går att sitta där. Spelar ingen roll hur många paraflaxer jag har. Bättre att vänta till kvällning i stället. Då är det bara det att termometern sjunker lika snabbt som som den steg, om inte snabbare. Graderna alltså, termometern sitter alltid kvar på samma ställe.

Då har jag alltså inte kunnat läsa av den de dagar det var runt +30 i skuggan här tidigare i sommar. Termometern måste ju ha gått i taket. Jag vet inte om den kan sprängas så det flyger ut allt av det den nu är fylld med, men tydligen inte för då borde den inte ha suttit kvar vid fönstret när jag kom hem från semestern.

Ja ja, det är olidligt i alla fall. 

TV10!

Behöver jag säga mer. Så kul när TV10 visar Championship. Trots att dom precis startat ligan så är det inte första gången dom sänder Leeds. Verkar lovande, och Leeds har startat rätt bra.

Nu börjar det! Mötet mot Ipswich! Stör inte!

Mycket bra!

Då var ännu en kväll på Gröna Lund avklarad. Denna gång alltså med Magnus Uggla. Fy bubblan vad bra det var. Tungt, ösigt, roligt. Vilken liveartist han är.

Han har lätt att få med publiken och som vi var med, vilken stämning. En anledning kan ju vara att ung som gammal kan alla texter. Dom är ju dessutom rätt trallvänliga. Tjobidoa, na na na, ve ah ve ah, åh åh, o åh, pom pom pom. Men enkelt kan också vara bra. 

Nu är inte cirkeln sluten än. Finns många konserter kvar att gå på. Men jag vet inte om någon kan matcha denna av dom som är kvar. Det är bland dom bästa som har varit också (som jag har sett d v s). Whitesnake var en höjdare förstås.

Uggla!

Nu ska jag alldeles strax iväg för att höra Magnus Uggla utan fyrverkerier. Får ju dessutom se honom när han intar Grönans scen. Verkar vara bäst att åka dit i tid nu. För man vet aldrig hur det ser ut och dom stänger grindarna nu. Visserligen så tror jag inte han slår något publikrekord, men säker kan man aldrig vara.

Därmed ger jag mig av i tid. Har inte sett något om att dom har stängt redan i alla fall.

En liten repris bara därför.

Nu undrar ni också i och med detta hur det går med nya dockan. Jo allt går fint förutom att jag inte kommit på något bra namn eller karaktär än.

Sista gången gillt!

Fy bubblan vad duktig jag är. Efter jobbet tog jag promenaden till cykelbutiken som nu flyttat en bra bit från centrum som jag sa tidigare. Köpte mig ett nytt däck och en ny slang. Det gick på en onödigt för er att veta summa. Tro det eller ej, men sen traskade jag hem därifrån. Började direkt att plocka cykeln i molekyler för att sedan sätta ihop den igen, ok bara bakhjulet med mina alla tre växlar. Det lyckades jag med även idag, så bra är jag.

Jag börjar ta mig sjutton bli expert och fundera starkt på att börja jobba extra som cykelmekaniker på kvällarna (eller inte). Ja ja, nu är det gjort i alla fall och vad jag hörde eller inte hörde rättare sagt, så pös det inte ut någon luft från däcket. Det innebär att jag förhoppningsvis kan börja cykla till jobbet igen. Jag ska dock inte ta ut något i förskott. Det får jag se tidigt i morgon om det går. 
Men det är sista gången jag ger mig på att laga något på cykeln. Skulle det vara slut på luft i morgon så ser jag mig om efter en ny. Punkt(ering) slut.

Mitt i det lilla cykeleländet!

Jag kom ganska nyss ut från toaletten (oj vad ni antecknar) med världens leende på läpparna. Och det var inte för att det gick precis som det skulle, även om det nu gick bra det med (oj vad ni antecknar). Jag sken verkligen upp i kapp med solen som gått ner för ett tag sen, vilket inte gör det speciellt svårt. Nä jag ska komma till sak. Med mig på toaletten hade jag dagens Sigtunabygden (Märstas gratistidning som kommer varje onsdag) som jag läste medan jag gjorde det jag skulle. Jag var tvungen att kolla flera gånger om jag läste rätt. Fick till och med gå och kolla på nätet om det stämde. Efter många turer och läsningar så var det rätt och jag kom fram till att: Jag kan läsa.

Tingvalla Festivalen går av stapeln i Märsta den 31 augusti. Det speciella med det var att TREAT kommer hit. Ja ni läste antagligen rätt ni med. Ett band som jag växt upp med, även om jag inte lyssnat särskilt mycket på dom senaste tiden, men det stora MEN:et är att den första egna CD-skivan jag köpte var:

Ja just det, nämligen Treat "The Pleasure Principle" Den lyssnade jag sönder i mitten/slutet på 80-talet. Dags att ta fram den igen. Det är ju ren nostalgi. Treat firar dessutom 30-års jubileum och gör en turné för att sedan lägga av helt. 

Det ska jag alltså få vara med om. För det är klart jag ska dit. Det är något som inte får missas, och det bästa av allt. Det är GRATIS. Kan det bli så mycket bättre. Klart solen inte har någon chans att skina i kapp med mig. 
Bara därför avslutar jag nu denna lyriska stund med en låt från just The Pleasure Principle.

Inte alltid det hjälper att vara duktig!

Ja det var mycket märkligt. Jag var duktig idag och kom ihåg mina cykellagningsplåster på jobbet, fixade dit ett på det enda hål jag hittade på slangen, lyckades få i hjulet och till och med alla tre växlarna på plats. Det tyckte jag var riktigt bra gjort. Men vad hjälpte det.

När jag pumpade upp däcket igen så lät det lika fullt ett pysande ljud. Därmed var all slitgöra i onödan, och jag får fortsätta ta bussen till jobbet. Ja i morgon i alla fall, sen är det väl bara lämna in den på cykelverkstan som nu tyvärr har flyttat en bit bort från centrum, ja eller så köpa nytt däck och slang och göra slitet igen och hoppas på det bästa. 

Det skulle i och för sig gå att ta sig till jobbet med cykeln. Om jag pumpar upp den och cyklar tillräckligt snabbt så hinner inte luften ta slut. Sedan pumpa upp och cykla lika snabbt när jag ska hem. Men det kanske är dumt att chansa.

Tror det blir att köpa nytt, sen om jag gör det själv får jag se. Nu har jag kanske ändå lagt ut så pass mycket på cykeln att det hade räckt till en ny. Fast ny cykel, nja. Kanske inte än även om det några år sedan jag köpte den.

Ja allt detta var bara en lite punktering i verkligheten.

140:- att ta sig till jobbet!

Det blev en dyr tur till jobbet idag. Det kostade mig hela 140 kr och inte får jag tillbaka något denna gången heller, eftersom det inte berodde på SL och några bussar. Allt berodde på mi cykel. Skulle börja 7.00 och gick ut till cykeln som vanligt en halvtimma innan. Och visst har det hänt igen. ja nu tror jag inte det är någon cykelvandal den här gången. Utan helt vanlig punktering (ja det förstod jag först när jag hade slutat och kommit hem). Testade ändå att pumpa upp däcket, men snablars vad det pös ut luft. Som tur var (eller inte) så hade bussen gått och bussarna till jobbet går inte speciellt ofta. Det var helt enkelt bara att betala en taxi och åka de ca 4 km jag har. Ja jag tyckte också att det var snuskigt dyrt. 140 kr för 4 km, men men är man tvungen så är man.

När jag sedan kom hem kollade jag däcket och det visade sig att det inte var så lika farligt som det lät på morgonen. Ett vanligt hål, och kunde lätt lagas med cykellagningsplåster om det inte vore så att det var bakdäcket med alla växlar (jag har hela 3 st). Ja nu går det i alla fall om än inte fullt lika enkelt. Jag testade i alla fall, för jag fick ut slangen eftersom jag ju kunde kolla att det inte var lika allvarligt som det såg ut i morse. Nu fortsatte turen också med att jag hade mina cykellagningsplåster på fritids av anledningen att jag lagade fritids uppblåsbara pool i somras. Visst, dumt att ta egna saker, men tänkte att det kunde jag bjuda på. Det var ju bara det att dom blev kvar där. Var helt enkelt bara att köpa nytt lagningskitt. Jag gav mig ut på jakt och turen fortsatte ännu en gång. Gick runt i varenda affär, och vilken tur jag hade att det fanns. Slut överallt. Det enda jag hittade var ett signalhorn i form av en pingvin, som jag var väldigt nära att köpa. Men vad skulle det hjälpa mitt däck, så av den anledningen avstod jag. 

Det har alltså slutat med att cykeln står upp och ner på altan och jag får ta bussen i morgon (för nu vet jag ju om det och den lär inte gå utan mig). Komma ihåg cykellagningsplåster på fritids, om jag hittar dom förstås och laga det till torsdag.

Helgen i några bilder!

Då var det dags för att summera helgen i korthet. Men även med några ord. Förlåt, den var dålig.

Tivoliattraktionen som var en nyhet. Jag har inte sett denna jätte rutschkana i alla fall. Såg riktigt rolig ut.

Lite uppträdanden. Top Cats hann vi inte höra mycket av, men och andra sidan var det så dåligt ljud då. Men dessa herrar gjorde det bättre och det svängde rejält med Peter Johansson och Bruno Mistogiannis, även om det var pinsamt mellansnack.

Så lite fyrverkerier också förstås. Göteborg Fyrverkerifabrik bjöd på musikfyrverkeri tre kvällar. Queen, Gyllene Tider och Magnus Uggla stod för musik. Jag såg dom två sistnämnda och dom var helt fantastiska. Nu såg jag alltså inte det första med Queen, något som sägs vara bland det bästa dom gjort och det är många som säger att det var bäst av de tre. Har också hört att det var pajasfyrverkeri. Jag litar dock på min vän som säger att det inte alls var speciellt bra. Så ni som tycker det var bra får tänka om. Då tror jag nämligen att ni inte förstår vad musikfyrverkeri går ut på. Jag vill säga att Gyllene Tider är bland det bästa fyrverkeri jag har sett, och då har jag sett väldigt många ska ni veta. 

Kamraten först!

Jag hade lovat att presentera en ny kamrat på söndagen. Det är väl bäst jag gör det då, men ni hade gott kunnat få vara lite nyfikna ett tag till. Det är bara det att jag inte orkar berätta om helgen i Norrköping i detta nu, eftersom jag tänkte visa några bilder från den. Men att välja ut och lägga upp bilder får bli i morgon istället. 

Så jag gör det blir såhär.

Detta är Ackes bror kan vi säga eller en ny docka i alla fall. Nu kommer inte Acke att glömmas bort, men denna är mer en buktalardocka. Den är mer än dubbelt så stor som Acke och gör det lite troligare om man nu kan säga så när det gäller en docka. Men ni förstår säkert vad jag menar. Men som jag sa, Acke kommer att finnas kvar ändå. Jag har dock inte kommit på något bra namn på denna än. Alla förslag är välkomna.

Enastående!

Musikfyrverkeri är verkligen något speciellt. Alltid en höjdare att se. Det väntar ett nytt i kväll, men om det slår gårdagens magnifika återstår att se. Marknaden är som den alltid är. Det är samma lika och egentligen inget mycket. Hur mycket stånd som helst men kanske fem olika saker.  Tivolit är väl också i stort sett lika, kanske någon ny sak. Ni ska få se en ny när jag kommer hem, för då kommer det säkerligen upp någon bild från helgen. 

En lyckad helg såhär långt i alla fall och inte finns det något som kan göra den sämre.

Härmed varnar jag Norrköping!

Jag är nämligen på väg dit. Tåget rullar på fint. Jag ska göra allt för att stan ska bli osäker under Augustifesten. Tycker jag är snäll som varnar innan i alla fall.

När jag sen kommer hem på söndag någon gång ska jag presentera en ny kamrat. Oj så nyfikna ni blev nu. Och det kommer ni få vara ända till söndag, så det spelar ingen roll hur mycket ni frågar, tjatar och hela den delen.

Jag ska ändå roa mig och ha en rolig helg i Norrköping.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Känns faktiskt inte så fantastiskt!

Som Edlund och Juhlin säger i Friidrotts-VM. Visst klart jag kan gratulera Abeba Aregawi till guldet, men det känns ändå riktigt inte som svenskt. Finländska idrottsprofilen Jukka Härkönen går till attack mot Sverige. Faktum är ju att han har rätt. 

Abeba

Hon är gift (är bara 23 år) i Sverige, men när allt blev klart flyttade hon tillbaka till Etiopien. Men tävlar alltså för Sverige, trots att hon numera är skriven i Etiopien. Luktar alltså som allt är gjort bara för att få svenskt medborgarskap. För allt gick så ruskigt fort. Det enda som kan sägas på svenska är: Det är bra. Jag är glad.

Nu är det klart att finländarna kan vara lite avundsjuka på att dom inte hann värva hon först.

Nu unnar jag henne naturligtvis guldet och att Sverige fick ett guld och antagligen den enda medaljen i detta mästerskap. Det ska vi vara glada för, även om det inte känns som vrålsvenskt guld.

Helt rätt, helt fel!

Det är bra att Hamrén vågar peta lite toppspelare. Har man inte varit på topp ska man inte spela i landslaget. Nu skulle väl jag vilja att han vågade peta någon annan också. Jag nämner inga namn (känns som jag gjort det förr). Nu väntar träningsmatch mot Norge. Tycker kvällens uppställning ser rätt bra ut. Om dom sen spelar bra återstår att se. Men det är bra att nya unga spelare får chansen. Bättre att spela in dom nu än när de lite äldre slutar, för då skulle vi inte ha mycket till landslag alls.

Läste också om Tre Kronors lag. De som eventuellt ska spela för Sverige i OS-hockeyn. Där vill jag helst inte se många proffs alls, för vi vet hur det brukar sluta. Men när jag lästa Garpens (Johan Garpenlövs) nominerade spelare och hans tänkte kedjor. En elitseriespelare var med. Vad sjutton har han i truppen att göra? Ja inte för att han är en elitseriespelare, för det ser jag gärna många. Men just honom. Det är som fotbollens icke nämnda namn. Det finns ett flertal som är bättre än honom. Jag kan räkna upp hur många som helst som är bättre än Joel Lundqvist. Det är som han är bra och är med bara för att han är Henkes brorsa. Vi behöver inte heller någon ny som ska ta Jörgen Jönssons landskampsrekord. Ska jag rabbla upp spelare som är bättre? Nä det blir bara tråkigt och det tror jag nog ni skulle kunna göra också. 

Slutligen så meddelade Måns Zelmerlöv att han slutar som programledare för allsången. Lite synd, för han har varit bra. Men jag förstår att han vill göra lite eget också. Det spekuleras direkt vem som ska ersätta förstås. Hoppas inte spelbolagens favorit slår in bara. Visst, det gör mig inget om det blir en kvinna, men inte Marie Serneholt. Bevare mig väl, ok hon kan sjunga, men sämre programledare får man leta efter. Det är väl lika bra att Rikard Olsson tar över. Han syns ju och hörs mest i allt ändå. Han har snart tagit över hela media. Dessutom är han ju Sveriges smartaste, sexigaste och bästa programledare (host, eller inte!).

Det är hon!

Det finns nog bara en friidrottare som kan få en hel arena att koka, att taket att lyfta. Vilken friidrottare. Jo då Usain Bolt i alla ära. Men Yelena Isinbayeva hör nog ändå till mina favoriter genom tiderna. För mig är det svårt att inte imponeras av henne. Hon gör en gren som stavhopp till en fröjd. Hon är inte lika överlägsen som hon var tidigare i karriären, då hon gick in när alla andra rivit ut sig och fixade guldet lätt och satte världsrekord på världsrekord.

Nu har hon fått motstånd men klarar av det ändå. Som denna VM-kväll på hemmaplan i Moskva. När hälften hade rivit ut sig började hon klättringen efter en liten miss på ingångshöjden. Men lyckades ta sig från fjärde plats och ta hem guldet.

Få göra det på hemmaplan på en kokande arena och sin förmodligen sista tävling (synd). Ja det var magiskt. Det kommer nog att slå allt i detta VM. Sen några hyfsade försök på världsrekordet. Jag vet inte vad som skulle kunna toppa detta. Det ska vara om Bolt springer under 19 sekunder på 200 m.

Hon är beundransvärd helt enkelt.

Ja bilderna har jag tagit, och ja det är lite nördigt att fotografera av TV-bilden, men jag kunde helt enkelt inte låta bli.

Bara hoppas!

Det enda som går att göra nu är att hoppas att de kommer tillbaka. Någon gång är jag helt säker på att det kommer att ske, men när. Det är långt mellan gångerna med tanke på att det egentligen bara är ett hobbyband, då de har skådespelarkarriärer också. Men live ska jag se dom. Kan alltid hoppas att de söker sig till en större arena då också, då dom förhoppningsvis insåg att det blev fullare än fullast på Grönan.

Så här kan de se ut och låta live.

Så har också ännu en ny vecka startat och ett nytt gäng med sexåringar. Inskolningsdagar för en omgång till alltså. Har det dessutom varit rätt mycket förra skolåret, så vet jag inte om jag vill tänka på hur detta kommer att bli. Ja nu är det inte mycket än, men det kommer att bli.

Vad hände!

Jag hade alltså tänkt åka till Grönan, men vad hände? Jo det enda som kunde stoppa mig. Det började vrålregna och åska. Hade inte varit så kul då, även om det inte varit samma väder ute på Grönan. Jag läste ändå precis att det inte varit någon idé ändå. Det är tydligenn kaos där.

Kaos på Gröna Lund

Fullt inne, fullt på bussar och allt därtill. Var tydligen fullt redan kl. 17. Det hade jag faktiskt inte trott även om jag visste att Tenacious D skulle vara populära.

Ja så kan det gå. Det blir att vara hemma och kolla på friidrott (eller förlåt reklam). Ja det blir lite Leicester - Leeds på datorn också. Jag missade dock en liten del (bl. a Bolts semifinal) p g a strömavbrott. 

Tenacious D!

Ser ut som det blir det ikväll. Det enda som skulle stoppa mig från att åka till Grönan och se Tenacious D är om det börjar vrålregna. För er som inte vet vilka det är så är det skådespelaren Jack Black och med sig har han gitarristen Kyle Gass. Vet ni inte vilka dom är får ni väl kolla upp det själv eller se den fruktansvärt roliga videon nedan. Jag vet att språket kan vara lite vulgärt för vissa, så ha överseende med det om ni tittar. Annars låter ni bli.

Sopar banan av konkurrenterna!

Det här är bra.

Kanske för att det är engelskt och Ale och jag gillar det. Så allt var bara bra. Logon och smaken, sen är ju bandet också rätt ok. Nu är det kanske ändå inte bästa alen jag smakat men klart godkänd och jämföra med dom andra rockbandens öl är bara korkat. Det är som skillnaden mellan mig och Usain Bolt på 100m.

Och när jag ändå är inne på friidrott kan jag väl nämna lite om Friidrotts-VM. Visst är det roligt, men nog hade det varit bättre om vi slapp TV4. Det går ju inte att titta när de avbryts hela tiden. Är helt övertygad om mer än hälften av allt som visas inte är direkt som de sägs. Sen är det nästan mer reklam än själva friidrotten. Vad är det för vits att efter en lång stunds reklam visa två stycken 400 meters lopp och sen reklam igen. 

Test igen!

Denna gången är det Iron Maiden som står för testet.

Ska bli spännande att se hur dom klarar sig i bland alla rockölar. För mig vinner dom redan på logon och namnet Trooper. Men nu ska jag inte gå efter det, men något säger mig att det kommer att vara bra. Jag återkommer.

TV Guiden!

Är det jag som tänker galet? 
Jag köpte TV Guiden i butik förra veckan för 5:-. Inuti tidningen låg det ett "fantastiskt" erbjudande som jag med all säkerhet kan säga nej till.

En prenumeration på tidningen, men något säger mig att det inte är speciellt bra.

Tidningen kostar alltså 5:- om man köper den i butiken. För att få den direkt i brevlådan 15 nummer för 99:-. Jag som trodde det brukar vara billigare att prenumerera (eller har jag fel). 15 gånger 5 får i alla fall jag till 75:- 

Man kunde även välja det s k bästa valet.

Hela 35 nummer (veckor) för 199:-. Jag räknar och räknar och varje gång kommer jag fram till att 35 gånger 5 är 175:-.

Jag trodde som sagt att man brukar få det billigare om man väljer att prenumerera. Eller har jag fel? Har jag räknat fel och måste gå en extra kurs i matematik?

Så kom det!

Idag fick jag det äntligen. Det jag beställde från Tradera för några dagar sedan. Jag kan inte vara annat än vrålnöjd. Nu har jag Sveriges snyggaste och hetaste mobilskal.
Och ni kan inte annat än att hålla med.

Nu är det bara till att försöka hålla mobilen stadigt i handen. Det är klart jag inte vill ha en skråma på det här. Skal är väl till för att skydda mobilen, men i detta fall vill jag skydda skalet också. Jag vet några på jobbet som kommer att bli vrålavundsjuka när dom får se det. Då talar jag inte om kollegorna.

Lite nytt!

Säkert nått internationellt, som Tullaren skulle ha sagt. Vet ni inte vem Tullaren är så får ni kolla upp Solstollarna. Detta fantastiska barnprogram som gick när jag var liten. Och tro mig, det är lika bra fortfarande. Ja, det var bättre förr.

Det nya var förstås utseende här på bloggen. Jag har suttit nu hela kvällen, ja nästan i alla fall. Jag blev ändå inte riktigt nöjd, så jag får se hur länge det är kvar. Tanken var förstås att jag ville få med så mycket som möjligt som förknippas med mig och bloggen. 

Hammaren har följt med sen jag namngav bloggen. Det är alltså en hammare som kommer upp ur gräset, om än gjord av en bil.

Acke förstås. Den nya "personen" som numer förknippas med mig. Som ni kan se mer av på Min YouTube.

Nalle Puh har också följt med mig så länge jag kan minnas. En klar favorit. Finns inga bättre och tänkvärda citat. Bör kollas upp för er som har missat det.

Minus icke att förglömma. Den bästa och goaste katten som funnits med mig i elva år nu. Kan ni tänka er. 

Där har ni alla delar och betydelser. Ja se någon rutten bild (kan en bild vara det) på mig själv också.

Första dagen!

Jo då, det gick fint. Inte full rulle på en gång, utan en liten mjukstart. Eller mjuk och mjuk. Med inskolningstid så blir det att sättas in med detsamma. Nya barn kommer och nya namn ska läras in, visa och berätta vad som gäller på fritids m.m m.m, unt so weiter och hela den delen. Men det fungerade bara bra.
Nu tar vi tusenordsbilden. Ni minns den va? Och vad jag skulle göra? Jag ska alltså skriva tusen ord om en bild som egentligen inte finns (eller hur man nu ser det, den finns ju men ändå inte).

Då sätter jag igång. Jag slänger upp bilden igen och under den så kommer "berättelsen".

Jag stod länge och funderade vid vägskälet. Skulle jag välja att gå till höger eller vänster. Någonstans skulle den finnas. Jag visste inte bara exakt var. Det enda jag var säker på är att jag var på rätt väg, för jag hade sett den dagen innan. Frågan var bara om den hade förflyttat sig. När jag senast såg den tog jag vänster. Efter någon minuts eftertanke valde jag vänster igen och började gå. Jag vet inte hur högt eller lågt oddset på att jag skulle få se den igen var. Men jag hade redan när jag såg den första gången bestämt att jag skulle gå dit och försöka få en skymt av den igen. Kanske var den kvar, kanske inte. När jag gått ca två kilometer på den väg jag valde vid vägskälet tyckte jag mig skymta något i den lilla vattensamlingen till höger om vägen. Min första tanke var att jag såg i syne bara för att jag ville se den igen. Jag stannade till, tog sedan några försiktiga steg framåt mot vattensamlingen. Visst rörde det sig och efter ytterligare några steg framåt så var det uppenbart. Huvudet sticker upp ur vattnet. Det var inte bara gröna grässtrån. Jag tar upp kameran som jag har med mig denna dag. Nu ska jag äntligen fånga den på bild. Jag vet inte om något sett något liknande. Snart skulle hela världen kunna se den. Allt efter att jag skickat till tidningar och spridit den på nätet. Jag skulle använda mig av alla medier som går för att sprida detta. Jag för mig redo, ställer in kameran, kryper ner lite för att få en så bra bild som möjligt och väntar på det rätta tillfället innan jag knäpper av. Så tyst som möjligt ligger jag nu nästan ner. Jag ville inte skrämma den, och visste att minsta lilla rörelse skulle få den att springa iväg. Jag tar några bilder, när den perfekta bilden plötsligt dyker upp efter några minuter då den äntligen tittar upp från vattnet igen, och mot mig rakt in i kameran. Jag trycker av, inte bara en gång. Flera gånger för att vara säker. Någon bild ska väl bli bra i alla fall. Den kanonbild på något som ingen skådat tidigare. Jag går nöjd hem och tänker på det jag fångat på bild och på den stund jag funderat på vilken väg jag skulle ta vid vägskälet. 

När jag så är hemma plockar jag upp kameran för att lägga över bilderna till datorn. Allt fungerar perfekt tills jag klickar på mappen med bilderna. Jag hade ju sett dom tidigare när jag tittat direkt i kameran. Nu var dom spårlöst borta. Allt jag får upp är No image available. Vad skulle det betyda? Vad är det som hänt? Hur kunde bilderna bara försvinna? Jag hade inte tryckt på någon radera knapp vad jag vet. Det vore ytterst osannolikt, och inte kunde dom ha kommit åt något olämpligt av sig själv i kameraväskan på vägen hem. Hur skulle det kunna gå till. Frågorna som bubblar i mig är många, och inte kommer jag på något svar. Bilderna var ju där för bara en stund sen. Det är jag helt säker på. Så fel kan jag inte ha haft, även om jag var lite uppspelt efter att ha lyckats fånga de så perfekta bilderna på den. Jag hade kollat flera gånger i kameran.

Jag gör om proceduren. Kopplar ut allt ur datorn för att sedan sätta tillbaka det, men det blev samma resultat. Jag testar allt som går att göra, allt från sladdar till att sätta in minneskortet direkt i datorn. Samma meddelande kommer upp No image available. Det var borta, alla bilder var borta. De finns inte ens när jag kollar direkt i kameran längre. Från att ha varit så nöjd och glad när jag vandrade hem hade nu plötsligt förvandlats till en enda stor besvikelse. Inget kunde jag göra, eller? Jag beslutar mig ändå för att göra det som finns. En enda sak. Nämligen gå den relativt långa vägen tillbaka och försöka ta nya bilder, men att do skulle bli lika bra trodde jag inte på. Jag hade ju varit så nöjd och glad med ett stort leende på läpparna. 

Nu går jag besviken samma väg igen. Den här gången står jag inte och funderar vid vägskälet, utan tar vänster på en gång. Besvikelsen var inte slut här. Nu var den inte kvar vid vattensamlingen. Jag går ett antal kilometer till all tför att få se den igen. Tankarna på det tidigare bilderna bubblar fortfarande i mig. Jag vet inte hur många kilometer jag har gått när jag stannar. Det är ingen idé, den har förflyttat sig, eller gömt sig otroligt bra. Vilket inte är så konstigt i sig. Det är väl fullt normalt. Att den skulle vara var kvar på samma ställe igen måste vara en på miljonen om inte miljarden. Det är bara att vända hem. När jag kommer tillbaka till vägskälet så gör jag valet som jag länge stod och fundera på första vändan. Den vända som ledde till att jag fick dom där riktigt bra bilderna och de som det inte var några kvar av. No image available! Dom orden kommer att jag aldrig att glömma känns det som. Nu går jag alltså även gå några kilometer på vägen till höger. Den skulle kunna ha gått på den högra vägen även den. Det trots att det inte är speciellt länge sedan jag var här. Jag spanar åt alla håll precis likadant som jag gjorde med den vänstra vägen. Uppåt, nedåt, höger och vänster. Jag tror jag inte missat en enda liten vattensamling eller den minsta lilla vrå. Det blir många kilometer i onödan, allt som jag får är lite extra motion. Motion som jag får vara nöjd med. Något som också skulle visa sig vara det enda jag fick vara nöjd med. När jag är hemma än en gång lägger jag mig sur och ledsen på soffan. Jag skulle inte kunna berätta det för någon. Ingen skulle tro mig och världen skulle inte få se den gröna piggelkotten.

Kommer i morgon!

Jag tänker på berättelsen om bilden med ingenting. Den som ska bli mer än tusen ord.
Något annat som kommer i morgon är första jobbdagen efter semestern. Det ska nog gå fint det med. Kör igång med inskolning direkt.

That's what friends are for!

Vilken surprise, oj vad utrikiska jag använder nu. Jag tar det från början.
Vilken överraskning jag fick idag. En liten tur på stan med fika blev väldigt rolig. Då jag fikade med en vän som varit i staterna, dels för promotion och gig. Men även träffa Bruce Kullick (f.d Kiss-gitarrist). Han berättade om hela upplevelsen och jag kunde bara önska att jag var med, vilken grej. 
En liten present hade han med sig.

Klart jag blev glad. Riktigt kul och stort, även om det bara är en liten minimal bråkdel av det han fick uppleva. That's what friends are for (Vänner dom är bra).

Strul!

Som vanligt är det tekniskt fel. 1,5 timmar försent lyfte vi. Strul på Arlanda. Det som äntligen gjorde att vi kunde lyfta var ett plan från Rom som anlände till Arlanda. Då var det bara det att det skulle flygas till Luleå. Fick man något för denna försening. Nä självklart inte. Ok, nu är det inte flygvärdinnornas fel. Dom gör bara sitt jobb. Men ändå. Jaja för mig var det väl inga större problem. Nu är också ändå Minus så snäll och van. Så han har legat i sin bur tyst och stilla. Men inte kan det ha varit roligt. Men är han världens bästa och goaste katt så är han.

Published with Blogger-droid v2.0.10

Förstår inte!

Räcker det inte med ett straff. Ariel Castro, han som höll kvinnor tillfångatagna i ett x-antal år och utsatte dom för diverse saker fick sitt straff idag.

Livstid + 1000 år i fängelse. 

Har sagt det så många gånger, är inte livstid livstid. Nä han fick dessutom 1000 år till. Tänk om han sköter sig då så han kommer ut efter halva tiden.


Nu har jag dessutom gjort allt klart inför morgondagens resa söderut. Ja det mesta i alla fall, någon enstaka pinal kvar kanske. Inte många dagar kvar på semestern nu. Jag får nog en riktigt bra avslutning på den. Det verkar bli många grader över plus i 08-området. Ska jag vara kritisk är det nästan lite för varmt. Ja sen fortsätter väl vädret även om jag börjar jobba. Har ju sen alla helger fria.

Vad det gäller mina böcker så har jag nu läst 3 av dom. Hinner börja på den 4:e. Får jobba på bra om jag ska hinna läsa ut den i helgen. Men man ska aldrig säga aldrig. Det är Peter Criss bok som återstår.