Hur är det möjligt?

Vad går Per Andersson egentligen? När han inte borde få gå omkring i ett par skor. 
Det är nästan synd om honom, man kan inte ens tycka han är pinsam. Jag började se (trots att jag visste att det skulle vara skit redan från början) Sommarskratt. Det skulle vara en revy, humorshow. Inte en enda liten myra publiken skrattade ju. Det förstår jag, för det var inte roligt för 1-öre. Då kan man ju undra varför dom köpte biljetter för att gå och se det. Så då undrar vi och kommer inte fram till något svar.

Jag hade inte ens gått och sett det om jag så fått betalt med en summa som överskrider det mesta som finns att få. Jag stängde nästan av innan det ens hade börjat. Jag ville ge Annika Andersson en chans i alla fall, för hon kan vara rolig. Men inte ens hon var det. Nu var det inte hennes fel. Det var så dåligt manus helt enkelt. Så varför ska hon envisas med att jobba med den där totalt obegåvade Duracellkaninen.

Så frågan blir ju alltså:

Hur är det möjligt?

.. att någon inte ens kan vara pinsam.
.. att Duracellkaninen (den riktiga) framstår som chipsätande soffpotatis.
.. att någon liten håla (Karlshamn i detta fall) tillåter att det sätts upp något så fruktansvärt dåligt.
.. att någon betalar för att se något så fruktansvärt dåligt.
.. att Annika Andersson vill arbeta med något så fruktansvärt dåligt.

Nu skulle jag kunna fortsätta i evigheter, men det får räcka sådär. Det finns ju en risk att detta inlägg skulle bli tråkigt och fruktansvärt dåligt, även om det inte skulle komma i närheten av så fruktansvärt dåligt som Sommarskratt var. 
Det skulle räcka med att jag skrev ättiksgurka och bara det skulle vara roligare.