Vi har varit ute på en biltur. Efter att ha stannat till hos några bekanta så började dagen gå mot kvällning. Ja klockan var runt 21.30 när vi svänger in mot Långviken som stället heter innan vi är framme vid våran stuga i Pultviken. Vi hinner inte köra många meter in på den vägen när jag såg den i högra ögonvrån. På ett litet ängsområde stod den. En schtor en älg. Ingen annan i bilen såg den, så jag ropar till.
- En älg!
Pappa stannar och backar de ca 50 meter som vi han passera den med. Alla kollar bakåt så det inte skulle komma någon annan trafikant på vägen. Dels för att undvika att bli påkörd eller själv köra på någon. Även för att ingen skulle undra vad vi höll på med. Vi kom på några sekunder fram till ängen, och visst stod den kvar.
Vi tittade på den och den tittade på oss. Jag tog fram mobilen och öppnade försiktigt bildörren utan att smälla igen den efteråt. Tog upp mobilen och ställde den på kameraläge, tog några steg framåt och började knäppa några bilder. Älgen stod länge och tittade på mig och undrade vad jag höll på med. Jag tog något steg till, men det skulle jag inte ha gjort. Älgen satte full galopp mot mig och bilen. Jag sprang de få stegen mot bilen och öppnade den halvt öppna bildörren och vrålade kör. Pappa tryckte ner gasen och jag kastade min in likt Harrison Ford i Indiana Jones, slog igen bildörren och drog en lättnads suck. Jag han precis, och vi han precis. Även om älgen följde efter oss en bit så hade den inte förmågan att hinna ifatt, utan gav upp för att sedan gå tillbaka in i skogen och ut på ängen där den stod från början. Så här efteråt undrar jag hur det skulle se ut ifall det skulle komma någon annan och se hela händelsen. Jag menar, jag kastar mig in i bilen och sedan kör vi nästan gasen i botten med en älg springande bakom oss.
Ja så kan det gå när man minst anar det.
Ni får väl tro det om ni vill, men efter vad jag förstår. Så nog finns det mången riksdagsherre som kan ljuga mycket värre, än jag någonsin förmår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar