Då är det mesta klart och det är bara jag som inte är packad. Det är något som aldrig kommer att hända heller. Jag minns en gång för ett tag sedan, ja det börjar faktiskt bli några år nu sedan jag pluggade i Umeå. Då en kurskamrat sa vid en fest som vi hade.
- Mitt mål är att få dig full ikväll.
- Lycka till, sa jag.
Han försökte lura på mig en massa drinkar. Det var allt möjligt blandat med allt möjligt. Kanske hade han lyckats, om det inte hade varit för att det smakade skit. Så jag gick och höll i glaset, låtsades smutta, vattnade några blomkrukor (hoppas dom inte dog). Vi gick ut och spelade Kubb, vilket var en ännu större lycka. Då hade jag en hel gräsmatta att hälla ut det på. Tiden gick och han tittade lite fundersamt på mig då mitt glas var tomt, men jag såg ut precis som när kvällen började. Han sa inget och tänkte tillslut inte så mycket på det, eftersom han var rätt full själv. Med mig hade han inte lyckats.
En liten historia från förr och som egentligen inte har någon betydelse. Så varför jag delar med mig av den låter jag vara osagt. Men den är rätt rolig faktiskt, och jag hade givetvis kunnat göra den längre. Ni får nöja er sådär.
Nu är det bara en tvätt som snurrar runt i tvättmaskinen, i tvättstugan (varför säger man tvättstugan egentligen, det är väl ingen stuga jag går till. Utan ett vanligt rum med några tvättmaskiner och torkskåp). När det är torkat och klart bär det av till Uppsala för att se Def Lepppard. Blir nog riktigt bra. Hade varit bättre om jag sluppit det där förbaskade förbandet. Det räckte tydligen inte med att vara förband till Kiss.
Rock! Rock! Til you drop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar