Då har jag sett och träffat henne ännu en gång!

Ni får säga vad ni vill, men jag tog mig till Gröna Lund ännu en gång innan färden norrut. Nu behövde jag inte vara där flera timmar i förväg. Det räckte gott med att komma 20 minuter innan hon skulle inta scenen. Allt dit gick planenligt, inte ens en minsta lilla fadäs på pendeltåget. Jag bar på två väskor. Den ena för kameran och en annan axelremsväska där jag hade några bilder med mig. Jag kunde lugnt gå fram för att hitta en någorlunda bra plats framför scenen. Ja inte direkt framför, där var det redan fullt, men vad mer kunde jag begära när jag kommer endast 20 minuter innan. Nu var det inte packat, så visst hade jag kunnat ta mig längst fram och velat. Jag nöjde mig ändå att inte göra det, utan behöll en rätt bra plats i mitten.

Klockan åtta drog hon igång. Lisa Miskovsky intog scenen och framförde något som är fantastiskt om ni frågar mig. Med sig har hon endast två musiker varav en är lillasyster Carolina.

Endast akustiska gitarrer, förutom i en låt då hon tog fram en elbas. Något som hon inte gjorde när jag såg henne i Piteå förra sommaren. Det är en konsert lite annat än det som jag sett på Gröna Lund tidigare. Det var nästan till punkt och pricka som i Piteå. Men det gör inget, för när hon intar scenen med så är det något speciellt. När hon dessutom tonat ner sina låtar och framför dom akustiskt med roliga anekdoter som mellansnack mellan henne och lillsyrran (som också ska sägas är mycket bra), ja då blir det en nästintill magisk stämning.