Månen på väg att bli full!

I morgon när jag återvänder till civilisationen så kommer den att vara det. Även om det kan se ut som den redan är det. Men månen bedrar.

Bara en liten bild!

Så här på kvällskvisten.

The fog of Sävast!

Är det början till oväder månne. Nä jag har ingen aning om vad praktikan säger om dimma. Nu tror jag ändå inte ett skit på den heller, så det spelar mindre roll. Ja ingen roll alls.

Tre kråkor satt på en pir och funderade på tillvaron!

Roy Anderssons nya film.

Jag har bildbevis!

Då har det äntligen skett efter några halvrisiga dagar. Då det regnat för att sedan varit sol, och så har det varit hela tiden. Tills idag. En strålande dag som jag och far ägnade åt att skruva ihop en bäddsäng från IKEA. Ja ni vet hur det brukar vara. Vi lyckades tillslut och efter mycket slit alla de verktyg och allt som egentligen inte ska behövas så rann svetten. Havet var det enda som gällde. Det första doppet skedde. 

Där var det, och det går alldeles utmärkt att bada när man lyckats göra ett stort hål isen.

Så även med mig i. Jag kan inte tala om hur varmt (eller kallt om ni så vill) det var. Helt perfekt för att kunna doppa sig och simma runt lite.

Ett regnigt Piteå!

Oj vad det vräkte ner, men vid vissa platser kunde det ånga ändå. Det gäller bara att ha rätt saker för det.
I stugan har det inte regnat alls. Så tala om lokala skurar.

Funderar på att testa!

Jag läste precis, eller ja rätt nyligen. Dassboken innehåller mycket roliga, men egentligen ganska onödiga fakta. Som t ex att det skulle ta 288 år för en person att bo ett natt på alla hotellrum i Las Vegas. Jag funderar faktiskt på att testa. Jag antar att det skulle bli rätt dyrt också. Bara att börja spara.

Kvällssol!

Ja det är faktiskt taget på kvällen.

Jag har lyssnat på två!

Enligt mig själv så skulle jag inte lyssna på många sommarpratare och enligt mig så har det blivit rätt. Det var inte jättemånga som lockade mig och dels för att jag alltid glömmer bort det. Det har i alla fall blivit två. Nu finns det säkert dom som är mycket bättre berättare och mer intressant, men det var två roliga i alla fall. Så visst vet jag att jag har missat hur många som helst.

Robin Paulsson bjöd på många skratt och likaså Sverker Olofsson.

Ja det är dom två som jag har lyssnat på så här långt. Får se om det blir fler. Känner jag mig rätt så blir det inga, men det kan hända att jag ändå rattar in P1 någon gång till.

Ifrån stugan en stund!

Så har vi åkt vägen tillbaka från stugan. Den väg som är samma dit. Allting gick bra och inte en enda älg såg vi. Efter några timmars arbete med att klyva ved och sedan trava den så bar det alltså av lite längre norrut igen. Det behövs göras lite saker på andra ställen också. Jag passade på att redigera lite bilder från kameran. Bilder som jag inte kunnat lägga upp tidigare. Bland annat från våran kvällspromenad med myggen och vår stugvän som äter upp blommorna.

I väntan på lots!

Jag är glad över att folk är ledsna!

Det kan låta konstigt. Till saken är att jag fick höra att det verkligen finns dom (en i alla fall) som är ledsna över att jag inte får uppleva riktig sommar när jag åker till norr. Det går inte att bada här, för det fick jag också bekräftat. Det ligger nämligen is på Bottenviken. Jag är så tacksam att någon långt nere i den Östgötska öknen talade om det för mig. Nu var det inget som hindrade mig. Jag tog på mig skridskor, greppade tag i en ishacka, en spade och en borr. Åkte långt ut och började borra och hacka. Efter några timmars arbete så hade jag lyckats. Jag hade fått håll på hela Bottenviken. Jag är så glad över att folk är ledsna för min skull.

Det bubblar i luften!

Hur ska jag sova i natt?

Det var en kamp mot de små liven, och dom vann när allt var över. Efter fäktande hela tiden var det bara att inse att jag inte hade någon chans. Jag tycker i och för sig att det var fusk. Dom var ju många fler och då menar jag många fler.

Vi beslutade oss för att ta en promenad efter middagen denna vackra och ljusa kväll. Det var ingenting som skulle få mig att inte göra det. Det första förslaget var en sträcka som jag genast avböjde med att säga.
- Om du vill komma levande hem så råder jag dig att välja en annan väg. Så blev det. Nu var det ändå med nöd och näppe vi kom hem vid liv. Kameran var med och det började lugnt. Men så fort det blev lite instängt med snår och annat i trädväg så kom dom. Det är inte alla som klagat över en blöt försommar. Promenaden kändes genast mycket längre. Skulle vi aldrig komma fram till målet. Vi gick och gick och fäktade och fäktade. Jag insåg att det var en himla tur att jag tog kepsen på mig, annars hade det inte gått lika bra som det tack och lov gjorde.

Vi tog några bilder och sen var det samma väg tillbaka. Något som gick mycket snabbare. Antagligen ökade vi takten även om jag tyckte tempot var detsamma som på vägen dit.

Efter mycket svett och kämpande så sitter vi ute och dricker kvällste och inte en enda mygga syns eller hörs.

Frågan kvarstår dock. Hur ska jag sova i natt? Eller kanske rättare sagt. Kommer jag kunna sova i natt?

Den tredje under semestern!

Stugan är i samma fina skick som sist jag såg den. Jag har äntligen kommit till den efter några intensiva dagar i Sävast. Nu har det varit roligt och trevligt intensivt. Ja om man nu kan kalla det intensivt. Sprungit på två konserter och klippt gräset två varv. Både lodrätt och vågrätt. Det var nämligen så högt att det nästan hade kommit ikapp ängen nedanför. För er som inte känner till den så klipps den en gång per år. Vilket innebär att det hinner bli regnskog eller Tarzans djungel om ni så vill. Av allt regnande tidigare så har det inte gått att klippa. Lämpligt till min ankomst så har det slutat regna.

Nu tar jag en paus med semesterns tredje bok. Paul Stanleys ( ja han från Kiss ni vet) bok Under Stjärnan läste jag ut innan resan till norr. En riktigt bra bok som slår alla andra böcker om Kiss med hästlängder. Nu är det visserligen om hans liv också. Det är inte ett liv som alla säkert tror när det gäller rockstjärnor. Nä han har hållit sig ifrån droger och sprit.

Men nu någon helt annan bok.

Tänk att så många missat henne!

Det är många som har glömt bort henne efter idol, men nu är Tove Styrke bättre än någonsin. Det är synd att det är så få som vet hur stor hon är. Ja jag tror hon är större i USA och England där hon turnerar och håller på att slå igenom. Så landar hon i Luleå också.

Igår såg vi även Jill Johnson. Ja konserterna fortsatte när jag landade i norr. Nu är det dock tomt på det fram till augusti.

Jag har sett solen!

Igår var allting mulet som vanligt. Regnet strilade ner som aldrig förr under hela dagen. Jag kunde lugnt göra mina sysslor inomhus innan jag skulle resa norrut på kvällen. Det regnar fortfarande. När jag låst dörren och börjar gå mot bussen så ökar det ännu mer. Sen händer det. Jag får se solen, något som andra sidan inte är så konstigt. Den finns ju alltid där någonstans ovanför dom mörka molnen. Det var verkligen som en blixt från klar himmel när planet lyfte och och in genom det tjocka täcket. Där ovanför vara den. Om det kan säga pang om solen, så var det precis vad det gjorde. Det skulle bokstavligen kunna göra en seende person blind. Inget som jag önskade mig eller någon annan. 

Jag vände mig snabbt bort från rutan för att förhindra det. Tog upp mobilen och sökte upp kamera läget i det bländade skenet, sträckte upp handen framför rutan och tog bilder utan att egentligen se något. Jag gjorde allt för att undvika att stirra i solen. I ungefär en timme fick jag njuta av solen ljus. Det skulle naturligtvis komma en landning också, men jag hade mer än gärna kunnat cirkulera i luften ett tag till. Cirkulera och få ta del av solen som finns däruppe, men som verkar vägra visa sig för oss på jorden.

Fortsättning följer ....

Då har jag sett och träffat henne ännu en gång!

Ni får säga vad ni vill, men jag tog mig till Gröna Lund ännu en gång innan färden norrut. Nu behövde jag inte vara där flera timmar i förväg. Det räckte gott med att komma 20 minuter innan hon skulle inta scenen. Allt dit gick planenligt, inte ens en minsta lilla fadäs på pendeltåget. Jag bar på två väskor. Den ena för kameran och en annan axelremsväska där jag hade några bilder med mig. Jag kunde lugnt gå fram för att hitta en någorlunda bra plats framför scenen. Ja inte direkt framför, där var det redan fullt, men vad mer kunde jag begära när jag kommer endast 20 minuter innan. Nu var det inte packat, så visst hade jag kunnat ta mig längst fram och velat. Jag nöjde mig ändå att inte göra det, utan behöll en rätt bra plats i mitten.

Klockan åtta drog hon igång. Lisa Miskovsky intog scenen och framförde något som är fantastiskt om ni frågar mig. Med sig har hon endast två musiker varav en är lillasyster Carolina.

Endast akustiska gitarrer, förutom i en låt då hon tog fram en elbas. Något som hon inte gjorde när jag såg henne i Piteå förra sommaren. Det är en konsert lite annat än det som jag sett på Gröna Lund tidigare. Det var nästan till punkt och pricka som i Piteå. Men det gör inget, för när hon intar scenen med så är det något speciellt. När hon dessutom tonat ner sina låtar och framför dom akustiskt med roliga anekdoter som mellansnack mellan henne och lillsyrran (som också ska sägas är mycket bra), ja då blir det en nästintill magisk stämning. 

Från ingenstans kom det in!

Visst det hade regnat nästan hela dagen, men det blev ju klart och bra väder. Jag och en polare bestämde oss för att åka till golfbanan. Inte för att spela på riktiga banan, det är bara något som vi skulle kunna göra utan lov och olagligt. Golfbollarna flög först över rangen. Ja tillräckligt många för att vi skulle vara nöjda. Övningsområdet för inspel, bunkerslag och puttning väntade sen. Det kändes rätt bra, det gick bara bättre och bättre. Då kom det först smygande från ingenstans. Något som vi inte hade sett en tendens till att det skulle kunna ske. Några droppar föll från himlen. Vi stod lugnt kvar och väntade. Det skulle nog inte vara så mycket, men så fel vi hade. Likt Carolas Fångad av en stormvind-fläkt så tog det fart och blåste upp. Vi lämnade golfbagarna på övningsområdet. Det är något som går att göra på en golfbana. Det finns bara ärliga personer och dessutom så har alla som är där egna golfklubbor. Så att stjäla någon annans finns inte på kartan. Vi satte oss i bilen för att att avvakta den största skuren som drog över oss.

Himlen blev ett enda stort svart hål för någon minut. Den starka blåsten gjorde att allt var över väldigt fort. Vi kunde gå ut från bilen och till golfbagarna som naturligtvis stod kvar och fortsätta vår övning. Övningen som fortfarande kändes bra, så bra att jag tror en comeback kommer att gå fint. En comeback som snart är i hand.

Fortsättning följer ....

Vad mer kan man begära?

Så kom det då äntligen. Det vi alla har väntat på (i alla fall jag) efter några otroligt heta dagar. Från att ha varit molnfritt, ja inte ens en liten strimma till moln till en himmel täckt av stora vita och gråa moln. Regnet silar sakta ner. Om jag skulle säga ösregn skulle jag överdriva totalt och det är inget jag vill. Nu är det så perfekt det bara kan vara. Från +30 grader ner till +18 och lätt duggregn. Det behövdes för oss, för naturen, för allt och alla.

Det är otroligt skönt och det hindrar inte mig från att sitta ute på altan. Balkongen från våningen över täcker mig från regndropparna. Jag tar än en gång ut min kaffekopp till bredden fylld med Zoegas sommarkaffe och slår mig ner på en av dom blåa trädgårdsstolarna. Denna gång med en ostbeklädd äppelmustsmörgås. Jag är nästan naken. Det enda som täcker mig är kalsonger och shorts. Det är så svalkande. Även i detta skede kan jag bara begrunda den svenska sommaren. Det behöver inte vara +30 grader och stekande sol. 

Fortsättning följer ....

Natt och dag som varit!

Månens ljus visste inga gränser. Det sken nästan lika klart som solen. Jag gick en bit nedanför altan och begrundade det. Jag kunde ana det, men att det skulle bli den varmaste dagen hittills kunde jag i min vildaste fantasi inte förutspå. Natten till torsdag var enormt vacker och det skulle även bli en vacker dag.

Med mobilen i handen kunde jag inte motstå att ta upp den, sätta den på kameraläge och rikta den mot den klara natten och månens sken och föreviga den. För när kommer en sådan här natt igen. Där stod jag nu och ville knappt gå och lägga mig. Jag var helt säker på att jag inte var ensam om detta. Lite sömn behöver dock alla, och med det i tankarna gick jag in och la mig och vaknade till en fantastisk och varm dag.

Alice Cooper!

Då har jag alltså varit på ytterligare en konsert. Ja igår. Det var helt klart säsongens bästa och den lär nog bli svårslagen. Jag har sett Alice Cooper två gånger tidigare, men jag måste säga att den här konserten slår dom båda två tillsammans. Jag vet inte om han varit bättre. Åldern visar än en gång sig bara vara en siffra. Visst det är som vanligt han dör, kommer tillbaka, dör och kommer tillbaka. Det är i stort sett samma procedurer. Det är en show, lite som Kiss. Vissa inslag bara måste vara med, blandat med lite nytt. Men det är skräckteater utöver det vanliga. Och det bara matade på. Inget mellansnack, men det behövdes inte. Showen gjorde sitt och inte en onödig paus. 

Sen hade han en ny bekantskap (i alla fall för mig) i bandet. En tjej som var nästan onödigt proffsig. Sologitarristen Nita Strauss. Ett råd är att kolla upp henne. Hon hade sån scennärvaro och naturlighet att det var lika otäckt som Alice Coopers alla påhitt. De andra i bandet försvann, men det gjorde inget. Otroligt grym på gitarren också.

Det var en njutbar rockskräckshow som höll på i lite mer än en och halv timma. Och på en Alice Cooper konsert är ingenting över förrän School's Out mynnat ut i sitt sista ackord.

På Grönan med Mr. Cooper!

Så otroligt grymt. Hade inte väntat något annat heller. Men som vanligt blir det mer utförligt i morgon.

Tala om vart vi ska bo

Då är det uppe och här får ni ta del av det. Denna gången höll jag vad jag lovade, ja nu tror jag att jag brukar göra det. Oftast i alla fall. 

Det här är en välkänd bön och psalm som jag skrivit om till något som berör oss alla. Vilka hemskheter det finns i Sverige och världen. Det är hur ett barn ser det och hur illa det är för alla som växer upp i denna hemska värld. Hjalle framför det på sitt vis.

En del av löftet!

Jag håller vad jag lovat. Det kommer en video. Den är inspelad, men det behövs redigeras lite. Jag behöver dock en paus i värmen. Det får ni faktiskt ursäkta. Det får bli med det senaste numret av Nemi och en kall. Kan det bli bättre.

Frozen ännu en gång!

Så har jag gjort det igen. Sett denna fantastiska film. Första gången såg jag den innan den kom på bio. Då blev det aldrig att jag såg den på bio. Men ett antal gånger därefter ändå. Nu blev det en till, med undantaget....

... att det var i 3D denna gång. Ja konstig nog har jag inte sett den i 3D tidigare. Nu vet jag att det är sent, men det blev aldrig aldrig. Nu när jag äntligen har hittat ett sätt att kunna se 3D-filmer hemma (utan att köpa filmer), så är det bara passa på. Nu kommer det att sökas fler filmer. Slutligen kan jag ju bara säga att denna redan fantastiska film. Frozen alltså. Den blev flera gånger bättre. 
Nu är det visserligen inte svensk text till, men så pass kunnig på engelska är jag så att jag förstår vad som sägs.

Jag lovar att det sker i morgon!

Det har gått alldeles för lång tid nu. Jag har något färdigt, men det har inte blivit någon inspelning. Nu ska jag ta mig i nacken och göra det. Det får ta hur lång tid det vill, men under morgondagen ska det bli av.

Vad det kommer att leda till vet jag inte, men jag har planer inför det. Så mina damer, herrar och alla andra nu blir det film.

Eller film och film. I alla fall en videoinspelning. Jag är redo, Hjalle är redo. Nu kör vi!