söndag 10 januari 2016

Året 2015!

Ok, en liten krönika om året som gått. Det året som var mycket bra, men präglades till stora delen av att mamma blev sämre och i april. 3 dagar efter min födelsedag orkade hon inte mer och tog sitt sista andetag. Så sorgen har självklart suttit i hela året, och kommer naturligtvis att göra så i fortsättningen också. En enorm saknad. Men det gäller givetvis att glädjas åt höjdpunkter och glädjeämnen ändå. Det är klart jag har hittat dom, så i all sorg kommer här några härliga höjdpunkter. Som vanligt när det gäller mig är det många konserter som dominerar.

Jag hoppar direkt till april, då det inte hände allt för mycket månaderna innan. April innehöll en av dom största höjdpunkterna ändå. Låter kanske lite konstigt med tanke på inledningen ovanför, men när en Sci-fimässa gick av stapeln med en gäst som jag naturligtvis inte kunde motstå.



Ja ni förstår inte hur stort det var att få träffa Samantha Fox, som dessutom var hur trevlig och rolig som helst. Jag hoppas verkligen det kommer fler tillfällen.

I maj började alla konserter där Gröna Lund står för dom flesta. 

Carola inleder med en fantastisk spelning med alla gamla hitlåtar i en smått nostalgisk konsert.


 

Några dagar efter kommer Slash. Ni vet gitarristen från Guns n Roses. En fenomenal konsert som hör till dom bästa året som gick. Ett otroligt bra soloprojekt med nytt kompband.



I Juni kom en av mina största idoler. Framförallt med tiden i Kiss. Men Ace Frehley visar att han även klarar sig solo och han kan än idag. Otroligt kul att se honom igen. Denna gång naturligtvis utan smink.



Juni avslutades med Billy Idol. En artist jag inte direkt lyssnat på, men med några välkända låtar så var det helt klart värt besöket.



I juli hann jag med fyra konserter och en semester. Det började med den allra bästa på hela året. Jag har sett Alice Cooper ett antal gånger, men aldrig har han varit såhär bra. Visst bjöd han på samma show som han i stort sett alltid gör, men den här gången var det så mycket bättre. 



Vilket lyft han har fått tack vare det nya bandet och kanske framförallt Nita Strauss. En kvinnlig gitarrist utöver det vanliga.



En kvinna jag skulle få äran att träffa, något som jag inte visste när jag såg henne för första gången. Men det kommer jag till senare.

Innan jag drog på semester till norr såg jag Lisa Miskovsky på Grönan. Hon bjuder alltid på lika skön musik och är alltid lika trevlig att titta på. Även om jag såg nästan samma konsert året innan, så var det lika bra. Och hon är alltid lika go.



Och bara direkt när jag anlänt till norr. Jag dagen efter så stod Luleå Hamnfestival för en regnig spelning med Jill Johnson. Nu var det inget som gjorde hon sämre för det.



Dagen därpå stod Tove Styrke på samma scen. Denna gången regnfritt och Tove bjöd på en bra konsert. Tror det är många som missat hennes storhet.



Så började semestern. Därefter en månad med "sköna" dagar i stugan och en del på andra ställen. Det blev två dopp i havet.

Augusti och hemkomsten till Märsta började naturligtvis med konsert. Lenny Kravitz stod återigen på Gröna Lunds scen. En konsert jag var lite besviken på. Inte alls lika bra som förra gången han var här. Det var inte bara för att han spräckte brallan och utgick i ca en kvart. Men givetvis ändå bra. Det var ju Lenny Kravitz.



Sen var det Molly Sandéns tur. Fantastisk tjej och så många gånger bättre än sin pojkvän. Och utstrålar energi på scenen.



Denna månad avslutades med Tomas Ledin. Vad ska man säga om Tomas? Ja Tomas är alltid Tomas. Visst kan han än, men är väldigt bra på att mjölka ut låtarna som gör att dom blir onödigt långa. 



September inleddes med fotboll. En present från mina bröder. Vilken upplevelse att tillsammans med dom få se Sveriges EM-kvalmatch mot Österrike. Även om det var andra som fick jubla mest.



Ja ja, det går inte att få allt.

September avslutades med Europe på Grönan. En perfekt avslutning på Gröna Lunds sommar. 



Oktober var oktober och efter en sommar och semester som man knappt rört på sig så satt det bra med ett hårt träningspass.


För att sedan i november få se Mötley Crüe gör sin allra sista sista spelning. Att se en saga ta slut var kul men lite snöpligt. För dom kommer aldrig att återförenas.


Dagen innan den konserten så kommer jag då till det jag talat om lite högre upp. Dagen då jag fick träffa Nita Strauss. Ja på Hardrock Café hade Alice Coopers band ett pre-party. De var nämligen förband till Mötley Crüe. Ja ni förstår vilken konsert. Med Alice Cooper som förband kan det inte bli dåligt. Ok, nu till kvällen innan igen. Ja lite sköna covers på den lilla scenen inne på Hardrock Café tills den stora överraskningen kom då Alice själv kom in på scenen. Han försvann dock rätt snabbt. Fullt förståeligt, men Nita och bandet stannade kvar.


Det var stort. Denna dagen kommer jag inte heller att glömma.

Så var då året nästan slut. December hade som vanligt Sci-fimässa, som kanske var den sämsta någonsin. Jag och många andra som trodde den skulle vara extra stor med tanke på den stundande Star Wars-filmen. Men den kanske var ET i tomteluva det enda roliga.


Sen var det då jul. En lite speciell jul med tanke på det jag inledde denna händelserika krönika med. En jul som var kul med 3 platser. Först Falun hos bror med familj, sen Märsta med pappa i några dagar innan det bar av till Boden över nyår. En jul utan mamma var inte riktigt samma sak, men det gick. Bara göra det bästa av situationen. 

Nu har det nya året börjat med nya händelser. Jag vet redan nu att Deep Purple och Status Quo kommer spela Gröna Lund i sommar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar