Snart så!

Det är snart dags för att få se denna tjejen igen. Mindre än två veckor kvar. Ser mycket framemot att få uppleva det igen. Första gången var helt magisk och jag är helt säker på att det kommer bli lika fantastiskt.

Längtar!

En månad kvar!

Det är ganska precis en månad kvar till Oscarsgala. Där det kommer att bli en svenska som får en Oscar. Ja jag sticker ut hakan och säger det redan nu, så vet ni vart ni läste det först. Svenska Alicia Vikander kommer att få en statyett för rollen i The Danish girl. Hon är nominerad för bästa biroll. Det är visserligen hårt motstånd, men hon kommer bli den första svenska sedan Ingrid Bergman som får pryda bokhyllan med en Oscarsstatyett. 

Jag har inte sett filmen. Den har inte haft svensk premiär än. Jag bara får den känslan för hon är helt underbar och otroligt begåvad. Vilken hon haft sen. Ingen skådespelarutbildning, utan gled in på ett bananskal i den ganska usla svenska serien Andra Avenyn för några år sedan. Även om jag tyckte hon lyste upp den serien. Så såg jag aldrig att hon skulle erövra Hollywood. Något som hon definitivt gjort med många storfilmer i bagaget. Jag ser framemot nästa Bourne-film som är på G. Matt Damon  gör comeback som Jason Bourne och kommer att få hjälp av just Alicia Vikander. Kommer att bli grymt.

Nu kommer ni bara ihåg vart ni läste det först. Alicia Vikander kommer att få en Oscar.

Jag slog till!

Har länge funderat på det och nu tog jag tillfället. Jag uppgraderad min TV-utbud med C More Max. Nu fick jag det för ett bra pris, så varför inte.

Nu kommer jag alltså inte att missa någon match med Luleå och slipper koppla upp mig via datorn hela tiden. Hade först bara tänkt ta sportpaketet, men med bara 50 kr extra kan jag lika gärna ta allt. Ja nu var dom första 6 månaderna för samma pris ändå. Det är efter dom det blev den lilla skillnaden. För 149 kr/månad så är det helt klart värt det. Sen stiger förstås summa till mer än det dubbla, men vad då. Jag har har inga andra utgifter som snus och cigaretter. Då kan jag lägga det på sport och någon film då och då. För det passar mig som sport- och filmnörd mycket bättre. Det började visserligen med att jag fick se Luleå förlora mot Brynäs. Nu kan jag ta en förlust mot Brynäs bättre än något andra lag. Men det är sjutton vad svårt Luleå ska ha mot Brynäs. Inte en 3 poängare i Gävle sen oktober 2010. Nu är det dubbel möte. Så revansch i morgon hemma i Luleå. Går förhoppningsvis lite bättre.

Inte fullt lika bra!

Men ok ändå. Kan ju inte gå över förväntan alltid. Så efter 3 gånger över 500 tog det slut. Ikväll landade jag bara på 489 p.

Vilket inte är fy skam. Jag är ändå mest nöjd med jämnheten. Att inte göra en riktigt usel serie. Nu håller jag mig runt snittet eller bättre. Tidigare har alltid haft en någon vrålbra serie och en så dålig att dammråttorna dansar vals på köksbordet. Nu har dom aldrig fått chansen och det ska jag försöka se till så att det inte kommer hända heller. 

3,5 miljoner försvinner!

Konsten att förstöra 3,5 miljoner. Sen gnäller kommunen att det är ont om pengar. 

Villan köptes in av kommunen till våran skola för extra utrymme till diverse aktiviteter och även fritids. Villan var hur fin som helst. Det enda som skulle behöva göras var att saneras. Vad hände? Ingenting!
Där fick den stå och ruttna. Det slutade med att det blev översvämning med en halv meter skitvatten då byggararbetare kopplade upp sig till den då Bygdegården byggdes. 
Resultatet blev att jämna villan med marken och 3,5 miljoner försvinner alla världens väg.

Ni kan ju alltid testa detta!

Om ni vill, vågar och kan.
Stapla tuschpennor på varandra. Jag lyckades med fyra stycken. Inte så dåligt va?

Om det är något rekord vet jag inte. Alla på jobbet blev dock häpna och höll andan. De som inte gjorde det skrek och pekade så nästan alla kom och tittade. Ja jag är rätt förvånad själv. Gör gärna ett försök och återkom om ni lyckas. 

Vad tycker jag?

Då är galan över och jag ger er min åsikt. Börjar med det tyngsta priset. 

Jerringpriset:
Jag fick visserligen rätt, men inte det jag ville. Ok, det Sarah Sjöström gjort är riktigt bra och det är en otrolig idrottare. Ville ju att U21-laget skulle få det. När det sedan stod mellan Johan Olsson och Sarah Sjöström så var mitt val Johan. Han missade det förra året mot just Sarah. Att sedan Sarah skulle ta fler medaljer är nästan väntat. Om hon inte tar någon medalj är det nästan en bragd. Att Johan skulle upprepa det han gjorde hade nog inte många väntat sig. Dessutom legat sjuk, hållit sig isolerad från familjen i två månader (ok 7 v). Nu lär han inte kunna upprepa det igen. Då han mer eller mindre slutat. Det är om han lyckas bli övertalad. Något som jag tyvärr inte tror på.

Årets lag:
Där fick dom första priset. Och det var nog inte något snack om saken. Att U21-laget skulle få det var kanske det mest självklara. Jag var dock ändå lite orolig.

Årets prestation:
Ja kanske lika väntat, för vem trodde att dom (U21-laget) skulle kunna ta EM-guld. Det är en riktigt prestation. Nästan från botten till toppen. Största prestationen var nog ändå prisutdelaren Shahrzad Kiavash. Då var det nära en tår kom. Idrottsgalan lyckas alltid hitta något sådant. Förra året Frida Wallberg i år Shahrzad Kiavash. Att få sina båda ben amputerade efter blodförgiftning sedan komma tillbaka och lyckas genomföra ett triathlon. Wow!

Årets ledare:
Ja jag tar det eftersom det hör till dom två ovanför. Håkan Ericsson. Förbundskaptenen för det ovannämnda laget. Ja någon annan ledare kunde nog inte vara med i diskussionen. 

Årets manliga idrottare.
Johan Olsson fick ändå ett pris. Måste säga att det var helt rätt. Kommentarer är bara kolla ovanför. Finns inget mer att säga.

Årets kvinnliga idrottare:
Sarah Sjöström. Jovisst, det var priset hon skulle få. Så det var hon väl värd. Vi har inte många som ligger på en så hög nivå. Charlotte Kalla gjorde det bra. I Falun. Utöver det nä. Det räcker inte.

Hederspriset:
Vilken höjdpunkt. Att tre stycken får det kan väl tyckas sådär, men nu var det inte vilka tre som helst. Peter Forsberg, Mats Sundin och Nicklas Lidström. Ja vad dom gjort för svensk hockey går nog inte att beskriva och allt dom presterat tillsammans och individuellt.
Största applåden ikväll  tätt med Shahrzad Kiavash, inte helt oväntat. Av dessa tre så är Nicklas Lidström min favorit och kommer alltid att vara. Världens bästa ishockeyback och det är nog inte bara enligt mig. Han har gjort så att jag av någon anledning gillar Västerås IK. Det var heller ingen tvekan att mitt favoritlag i NHL skulle bli Detroit Red Wings dit han drog 1991 och spelade hela sin karriär fram till 42 års ålder. Respekt!

Idrottsgalans höjdpunkter:
Det räcker med bilder. En bild säger mer än tusen ord. Då måste två bilder säga dubbelt så mycket.

Så slutligen. Priserna i sig gick till helt rätt personer och lag. Var alltså bara Jerringpriset jag hade kunnat se någon annan. Bra jobbat och bra gala.

Fött i trötterna!

När man åkte skridskor nästa en hel dag så känns det i fötter och ben, men så kul. Tyvärr blir det kanske inte mer. Det är som alltid. Så fort det varit kallt och vi fått en bra is, ja då kommer plusgrader och regn. Barnen älskar det och jag med, men men, det är inget att göra åt. Bara hoppas på ett liten köldknäpp till.
Att ha lite ömma fötter får jag ta. Det är det värt. Bara vila dom när jag kommer hem. Det har jag nu gjort ända fram till Idrottsgalan.

Där hoppas jag U21-laget tar hem några priser. Helst Jerringpriset då dom inte fick Bragdguldet konstigt nog. Nu lär det inte hända för det lär också Sarah få. Började dock bra med Kaddi Sagnia som årets nykomling. 

Nu återstår resten. Få se vad det blir av den. Då återkommer jag med mina kommentarer om alla vinnare.

Extremsport!

Klart jag visste att jag är bra, men jag har aldrig sett mig som något vidare på extremsport. Men jag måste vara världsmästare på det.

Kanske återvänder jag!

Visst har jag funderat på att återvända. Många gånger. Det har cirkulerat många olika händelser i huvudet, men jag har inte riktigt kommit till skott än. Ibland känner jag bara att nu vill jag göra något av det, sen för att dagen efter har jag ingen ork och lust alls. Så hur det blir kan jag inte svara på än. Eller jag säger såhär. Jag vill återvända, men kan inte tala om när. Några dagar till lär jag fundera, och kanske behöver det ploppa upp något mer i mina tankegångar för att jag ska få ner det. 

Men nog ska det bli en till resa. En resa till invånarna i Vimsträsk. 

Bäst att göra något medan jag har det någorlunda färskt.

Samtidigt vill jag försöka göra så mycket mer med mina dockor. Dessutom spånar jag och en vän på något också. Något som har legat i luften ett bra tag och det finns material för.

Nu ska jag bara ut och hitta den riktiga lusten, eller vart den nu kan tänkas gömma sig. Jag kommer inte ge upp sökandet i alla fall.

Adele - Hello

Den har några visningar. Gangnam Style kan känna sig besegrad.

Vad då tänker ni. Gangnam Style har ju 2 miljarder visningar. Visserligen, men hur länge har inte den varit uppe på tuben. Just idag har Adeles Hello varit uppe i 3 månader och den har redan över 1 miljard visningar. Det är grymt, men det är en rätt bra låt också. Går ju inte att jämföra med PSY:s Gangnam Style. Det finns skitlåtar och så finns den.

Igång även på torsdag!

Så var det åter dags för match på torsdagarna. Efter två riktigt bra dagar med resultat som jag inte väntat mig, så följde jag upp och spelade ännu bättre. Det blev 5p mer, så jag slutade på 530. Trodde aldrig att det skulle gå. Jag brukar inte kunna hålla ett så pass bra resultat en längre tid. Max två omgångar och sen kommer ett bakslag.

Men vad hjälpte det. Nu förlorade vi ändå matchen med 10-8. Ja det är så det kan gå i korpserien. Det går dock att ta en sådan förlust, när man vet att det inte går att göra mer. Bara inse att motståndarna var lite bättre just ikväll. 

Det kom som en chock!

– Det kom som en chock för alla

Nä! Det kan inte komma som en chock. Inte för någon. Det är vinter och då kommer det snö. Visst det kan komma mer eller mindre, men förr eller senare så kommer det. I norr kan plogbilar få köra dygnet runt, men inte gnälls det eller skrivs det om det. Men om en plogbil får jobba i södra Sverige då är det största nyheten. Så ännu en gång. Det kan inte komma som en chock.

Skulle snön vräka ner på midsommarafton. Ja då skulle jag kunna kalla det chock, men inte mitt i januari.

The cold never bothered me anyway!

Haft den rubriken förr och den stämmer fortfarande. Kylan ute stör mig inte ett dugg. Men egentligen ville jag bara fortsätta på spåret med Jennifer Nettles. Jag ber om ursäkt för att det är från en julgala, men det kan jag inte göra något. Låten Let it go från Frost/Frozen som för övrigt alltid kommer vara min favorit från alla Disneyfilmer (tror jag) har inget direkt med julen att göra. Jag blir aldrig less den och kan höra den hur många gånger som helst. Denna version när just Jennifer Nettles sjunger med Idina Menzel är fantastisk. Vilka röster dessa två har.

Idina berättar även varför hon tror Frost blivit så populär och hur hon tolkar filmen och dess budskap. 

Artister man upptäcker senare!

Ja vissa artister flyger en bara förbi, men det är himla tur att man upptäcker dom någon gång i alla fall. Jennifer Nettles är en jag har missat. Himla skön låt detta.

That girl från plattan That girl. 

Lite mer från igår och bowling idag!

Jag tar dagen som den kommer och gårdagen som den var. Därav blir det någon bild till.

Jag kunde även hjälpa vårat division 3-lag idag. Blev tillfrågad i torsdags om jag kunde hoppa in då dom hade en person borta. Jag tvekade lite, men tackade ändå ja. Jag vet ju att det är en stor skillnad och jag måste prestera utöver det vanliga. Till min glädje så lyckades jag rätt bra. Vann två av tre matcher och gjorde återigen 525 p. Bowlingsäsongen har börjat bra. Får se vad som händer på torsdag nu, då vi har våran match. Ja det lag jag egentligen spelar i.

Vintersolskenspromenad!

Ja idag var jag ute tills solen gick ner. Nu gick jag visserligen inte ut så fort den gick upp. Jag tog mig också till Steningebadet. Varför jag inte gjort det tidigare vintertid kan jag inte förstå. Ja det är klart ska man bada är det inte ett bra tillfälle nu. Så det är antagligen den tanken som slagit mig. Nu för första gången fick jag uppleva det underbara. Med Mälaren snö och istäckt, samt solen som ligger så lågt den kan göra innan den går ner. Otroligt vackert. Något som hela promenaden var. Med ca 6 minusgrader och solsken är vintern som bäst.

James Bond!

Så har jag sett senaste Bondfilmen Spectre. Det blev inte på bio den här gången, men det gick bra ändå. 

Daniel Craig imponerar än en gång. Spectre är inte bättre än Skyfall som är den bästa Bondfilmen enligt mig. Det är dock inte långt ifrån. En riktigt bra film. Jag bara hoppas dom lyckas övertala Daniel Craig till att fortsätta. Sean Connery får faktiskt ursäkta, men Craig är bästa Bond.

När kylan kommer in!

Ibland är det kallt och ibland är det riktigt kallt. - 30 uppe i norr är inte samma sak som - 19 här i Märsta. Det är sanslöst hur kallt det är. Precis något som det varit här idag. Ja det kan till och med ha passerat - 20. Ni får säga vad ni vill. Bara ni inte säger något förrän ni upplevt båda. Tur nog blåste det inte så vrålmycket. Då hade det varit olidligt. 
Nu trängde kylan även in och slog ut all värme på skolan, vilket gjorde att det var en sisådär 14 grader inomhus.

Bowling!

Då var vi igång igen efter juluppehållet. Det blev en riktigt bra start måste jag säga. Trodde inte alls på mig själv efter flera veckors vila. Men en start med 525 p får jag vara nöjd med. Jag var dessutom väldigt jämn. Något som i stort sett aldrig brukar hända.

Jag ska spela match på måndag också. Har nu blivit inkallad till vårat division 3-lag. Lite kul samtidigt faktiskt. Vet att det är riktigt tufft, men jag kan inte annat än att göra mitt bästa.

Nu till något helt annat. Det trillar av massa artister och skådespelare. Dessutom i någon ålder alls. Nu senast Alan Rickman. En riktigt bra skådespelare med massor av filmer på meritlistan. Och vad var orsaken. Naturligtvis cancer. Det går verkligen framåt.

Mjau!

Living with Monkey!

Jag delar det i alla fall. Jag vet inte vad ni tycker om buktaleri. Jag testar ju på det, men är långt ifrån bra. Det här däremot är lysande. Vilken idé! 

Ja det här skrattar jag åt. Nina Conti är kanske den bästa av alla, förutom vår svenska Zillah. 

Här ska Nina ha sin apa på handen i 6 veckor och det får man självklart följa. Hon för det för välgörenhet. Lyckas hon går en stor summa pengar till välgörenhet. Tar hon av sig apan så kommer den att förstöras. Jag skulle så vilja se hela serien. Här är ett liten del av den.

Nina Conti är bara helt fantastisk. Jag hoppas så hon kommer till Sverige. Jag skulle inte tveka en sekund på att gå och se henne.

Nej, någon cancergala orkade jag inte med!

Visst är det bra att man samlar in pengar till cancerforskning, men jag pallade inte att se den. Alla som berättade om vad som drabbat dom, och därpå alla som klarat sig. Att dom kommit långt i forskningen så att de friskförklaras allt fler, men varför kan det då inte hjälpa alla. Orsaken till alla som dör just är cancer. Nu senast David Bowie. 

Så jag tog och tittade på ett avsnitt av Gammalt och Nytt istället i Öppet Arkiv.

En tv-serie jag bara har ett svagt minne av. Av och med Ola och Per året innan Toffelhjältarna som jag kommer ihåg mer och har sett många gånger efter det, även nu i vuxen ålder. Tänk om alla barn kunde få uppleva detta, vilket dom kan nu. De har bara inte en tanke på hur bra det är och att det finns. Jag älskar det och kommer  nog alltid att göra (tror jag). Man blir aldrig för gammal för lite nostalgi, och ja det var bättre förr.

Året 2015!

Ok, en liten krönika om året som gått. Det året som var mycket bra, men präglades till stora delen av att mamma blev sämre och i april. 3 dagar efter min födelsedag orkade hon inte mer och tog sitt sista andetag. Så sorgen har självklart suttit i hela året, och kommer naturligtvis att göra så i fortsättningen också. En enorm saknad. Men det gäller givetvis att glädjas åt höjdpunkter och glädjeämnen ändå. Det är klart jag har hittat dom, så i all sorg kommer här några härliga höjdpunkter. Som vanligt när det gäller mig är det många konserter som dominerar.

Jag hoppar direkt till april, då det inte hände allt för mycket månaderna innan. April innehöll en av dom största höjdpunkterna ändå. Låter kanske lite konstigt med tanke på inledningen ovanför, men när en Sci-fimässa gick av stapeln med en gäst som jag naturligtvis inte kunde motstå.

Ja ni förstår inte hur stort det var att få träffa Samantha Fox, som dessutom var hur trevlig och rolig som helst. Jag hoppas verkligen det kommer fler tillfällen.

I maj började alla konserter där Gröna Lund står för dom flesta. 

Carola inleder med en fantastisk spelning med alla gamla hitlåtar i en smått nostalgisk konsert.

 

Några dagar efter kommer Slash. Ni vet gitarristen från Guns n Roses. En fenomenal konsert som hör till dom bästa året som gick. Ett otroligt bra soloprojekt med nytt kompband.

I Juni kom en av mina största idoler. Framförallt med tiden i Kiss. Men Ace Frehley visar att han även klarar sig solo och han kan än idag. Otroligt kul att se honom igen. Denna gång naturligtvis utan smink.

Juni avslutades med Billy Idol. En artist jag inte direkt lyssnat på, men med några välkända låtar så var det helt klart värt besöket.

I juli hann jag med fyra konserter och en semester. Det började med den allra bästa på hela året. Jag har sett Alice Cooper ett antal gånger, men aldrig har han varit såhär bra. Visst bjöd han på samma show som han i stort sett alltid gör, men den här gången var det så mycket bättre. 

Vilket lyft han har fått tack vare det nya bandet och kanske framförallt Nita Strauss. En kvinnlig gitarrist utöver det vanliga.

En kvinna jag skulle få äran att träffa, något som jag inte visste när jag såg henne för första gången. Men det kommer jag till senare.

Innan jag drog på semester till norr såg jag Lisa Miskovsky på Grönan. Hon bjuder alltid på lika skön musik och är alltid lika trevlig att titta på. Även om jag såg nästan samma konsert året innan, så var det lika bra. Och hon är alltid lika go.

Och bara direkt när jag anlänt till norr. Jag dagen efter så stod Luleå Hamnfestival för en regnig spelning med Jill Johnson. Nu var det inget som gjorde hon sämre för det.

Dagen därpå stod Tove Styrke på samma scen. Denna gången regnfritt och Tove bjöd på en bra konsert. Tror det är många som missat hennes storhet.

Så började semestern. Därefter en månad med "sköna" dagar i stugan och en del på andra ställen. Det blev två dopp i havet.

Augusti och hemkomsten till Märsta började naturligtvis med konsert. Lenny Kravitz stod återigen på Gröna Lunds scen. En konsert jag var lite besviken på. Inte alls lika bra som förra gången han var här. Det var inte bara för att han spräckte brallan och utgick i ca en kvart. Men givetvis ändå bra. Det var ju Lenny Kravitz.

Sen var det Molly Sandéns tur. Fantastisk tjej och så många gånger bättre än sin pojkvän. Och utstrålar energi på scenen.

Denna månad avslutades med Tomas Ledin. Vad ska man säga om Tomas? Ja Tomas är alltid Tomas. Visst kan han än, men är väldigt bra på att mjölka ut låtarna som gör att dom blir onödigt långa. 

September inleddes med fotboll. En present från mina bröder. Vilken upplevelse att tillsammans med dom få se Sveriges EM-kvalmatch mot Österrike. Även om det var andra som fick jubla mest.

Ja ja, det går inte att få allt.

September avslutades med Europe på Grönan. En perfekt avslutning på Gröna Lunds sommar. 

Oktober var oktober och efter en sommar och semester som man knappt rört på sig så satt det bra med ett hårt träningspass.

För att sedan i november få se Mötley Crüe gör sin allra sista sista spelning. Att se en saga ta slut var kul men lite snöpligt. För dom kommer aldrig att återförenas.

Dagen innan den konserten så kommer jag då till det jag talat om lite högre upp. Dagen då jag fick träffa Nita Strauss. Ja på Hardrock Café hade Alice Coopers band ett pre-party. De var nämligen förband till Mötley Crüe. Ja ni förstår vilken konsert. Med Alice Cooper som förband kan det inte bli dåligt. Ok, nu till kvällen innan igen. Ja lite sköna covers på den lilla scenen inne på Hardrock Café tills den stora överraskningen kom då Alice själv kom in på scenen. Han försvann dock rätt snabbt. Fullt förståeligt, men Nita och bandet stannade kvar.

Det var stort. Denna dagen kommer jag inte heller att glömma.

Så var då året nästan slut. December hade som vanligt Sci-fimässa, som kanske var den sämsta någonsin. Jag och många andra som trodde den skulle vara extra stor med tanke på den stundande Star Wars-filmen. Men den kanske var ET i tomteluva det enda roliga.

Sen var det då jul. En lite speciell jul med tanke på det jag inledde denna händelserika krönika med. En jul som var kul med 3 platser. Först Falun hos bror med familj, sen Märsta med pappa i några dagar innan det bar av till Boden över nyår. En jul utan mamma var inte riktigt samma sak, men det gick. Bara göra det bästa av situationen. 

Nu har det nya året börjat med nya händelser. Jag vet redan nu att Deep Purple och Status Quo kommer spela Gröna Lund i sommar.

Julen är borta!

Den sista utebelysningen tog jag idag. Det övriga gjorde jag redan igår. Hade tänkt göra det fredagkväll, men orkade inte. Nu är som sagt allt borta. En mycket trevlig jul, trots den annorlunda omställningen.

Nu städade jag inte bort den i Luleåtröjan och är inte helt slut heller som det verkar.

Jag ville bara uppdatera min header med en lite rolig bild.

Då har även jag sett den!

Ja nästan direkt då jag återvände till Märsta så blev det av. Star Wars - The Force Awakens.

Riktigt bra måste jag säga. Så välgjord och full fart hela tiden. Går inte ens att jämföra med de tre tidigare filmerna som är dom första i serien. Nu var det tillbaka på lite gammal mark med de allra första filmerna. Några riktigt sköna nya karaktärer. Tål att ses fler gånger.

Så han jag med det också!

Vilken trevlig avslutning på den lilla "semestern".

Att få se Luleå Hockey live. Det var väldigt länge sedan. Speciellt på hemmaplan. 

Inte blev det sämre av att dom vann mot Linköping med 3-1 och gjorde ett mål i klass med Tomas Sandströms mål mot Sovjetunionen 1987. Klättrade även upp till fjärde plats. Vilken lyckad kväll. 
I morgon lämnar jag Lappväld. Det tar lite emot, för även om det är -30 är det ändå rätt vackert.