Det gånga året!

Hur har då 2017 sett ut? Ja jag tar mitt år och spekulerar inte i dumheter och annat som påverkat hela världen. Det är nog av den varan ändå. För egen del får jag säga att det varit rätt bra. Jag brukar ju sammanfatta konserter och andra upplevelser, så jag börjar väl där.

Dom tre första månaderna flöt på som vanligt.

I April besökte Wiktoria Märsta.

Även om det förstås inte var höjdpunkten på året så var det ett litet startskott.

Tidigt i maj blixtrade till ordentligt. Den 6:e maj för att vara exakt. Då kom så äntligen det jag väntat på  sen december 2016 då biljetten fixades. För det är oslagbart när dom kommer på besök.

Det är naturligtvis KISS jag pratar om. Man fick precis det man ville ha och lite till. 

Det följdes upp med Doug Seegers och talangerna High 15 på vårfesten i Märsta.

Inget som går att jämföra med KISS förstås, men ändå.

I juni missade jag Zara Larsson på Gröna Lund p g a jubileum på skolan jag jobbar. Men Gröna Lund-sommaren inleddes med Veronica Maggio och First Aid Kit.

First Aid Kit alltså, vilka begåvningar . Så otroligt samspelta med stämsång och allt därtill. Riktigt bra konsert.

Det blev ett besök hos min vän i Norrköping, och vi tog även en tur till Gamla Linköping och Tannefors slussar.

Så var det juli och det startade med en oförglömlig konsert med Sir Elton John.

Ja ni förstår va? Sir Elton John!

Inte nog med det, efter det så var det dags för Alice Cooper. Han som verkligen fått en nytändning. Otroligt bra och nu även med en ny platta.

Och med Nita Strauss i bandet så kan inget gå fel.

Nita som jag fick äran att träffa ännu en gång då det var release för den nya plattan på Hard Rock café efter konserten.

Bara det är fantastiskt och det är klart man skiner som en sol.

Innan juli var slut så klev Megadeth upp på scenen.

Som det var första gången jag såg.

Jag hann även med att ha semester emellan dessa. Så kom augusti.

Brittish Lions, Steve Harris band vid sidan av Iron Maiden.

Visst märktes det att Steve Harris låg bakom detta. Klart bra var det.

Sen kom den årliga Augustifesten i Norrköping. Där det som alltid smäller till.

Augusti avslutades med Little Jinder.

I september blev det ingen konsert i alla fall, men den månaden gick undan ändå.

I oktober träffade jag världens roligast man (om ni frågar mig).

Al Pitcher! Jag var och såg hans bejublade föreställning då han inledde med en provföreställning i Märsta innan den stora turnén. Som jag skrattade. Ja konstant i två timmar.

Sci-Fimässan besökte Stockholm nästan två månader tidigare i detta år och kom redan i oktober.

För mig var det stora att få träffa Front De Beouf från Ivanhoe (ni vet den som går på Nyårsdagen varje år), eller så Gimli från Sagan om ringen om ni så vill. Han heter John Rhys-Davies i verkliga livet.

I november lyckades Minus ta en selfie eller kattsie/missie vad man nu kan kalla det.

Och så var det december med jul och hela den delen. Då jag njutit i det vackra vinterlandskapet i norr. Med många ljuvliga bilder som kan ses på min Instagram @anders_ronnqvist. Ni har en länk till vänster här på bloggen. Ja kan ni tänka er. Jag blev med Instagram under året som gick. Jag kommer lägga upp några här också snart. Om ni nu av någon anledning skulle vilja det.

Jag vet redan många stora händelser som kommer att hända 2018. Jag kan avslöja en. Iron Maiden på Tele 2 Arena.

Tack så jättelänge!